Om man googlar på ”Skolan måste lära barn” får man en hel del intressanta träffar. Bland annat uppmaningar om att ”skolan måste lära barn hyfs”. Skolan ska tydligen också enligt önskemål lära barn tillit, programmering, rättigheter, hur man koncentrerar sig och en hel del andra saker.
Ungefär allt ska skolan lära barnen verkar det som, och det utöver grunduppdraget att förmedla kunskaper i matematik, svenska, geografi och andra mer traditionella skolämnen. Det senaste kravet som luftats i offentligheten kommer från ett gäng kommunpolitiker – med skiftande partitillhörighet – som ingår i nätverket Svenska cykelstäder.
Den 21/1 skrev de på Expressen Debatt att ”Alla elever borde få lära sig cykla i skolan” eftersom "att cykla till skolan förbättrar både hälsan och miljön”. De fick medhåll från tidningen ETC:s ledarskribent Ulrika Lindahl som tog i från tårna och skrev att ”cykelundervisning i skolan skulle alltså likna det ansvar som skolan redan har för att alla barn ska lära sig att simma. Båda färdigheterna kan bedömas som livsviktiga.”
Nej. Det är inte livsviktigt att kunna cykla. Det är trevligt att cykla. Många gånger är det praktiskt att cykla. Och barn borde, om möjligheten finns, såklart cykla till skolan hellre än att åka bil. Men det är likväl inte livsviktigt att cykla. Därtill varken är eller bör det vara skolans uppgift att lägga en massa pengar på cyklar när man knappt har råd att köpa böcker, eller för den delen använda värdefull undervisningstid till att lära barn att hantera en cykel.
Det finns något som heter föräldrar och inte minst föräldraansvar. Där ingår sådant som att lära barn att cykla. I föräldraansvaret ingår också att lära barn hyfs, tillit, goda matvanor och att borsta tänderna. Samt mycket annat. Med tanke på alla krav som ställs på att skolan ska syssla med en det ena och än det andra, kunde man tro att en majoritet av alla barn i Sverige är föräldralösa. Det är de inte. Naturligtvis finns det barn som har föräldrar som inte klarar av att leva upp till sin vuxenroll. Men i normalfallet ser det inte ut så. Oftast finns det i alla fall minst en förälder som tar det ansvar han eller hon ska. Och när det brister finns socialtjänsten och en rad andra instanser som erbjuder råd, stöd och hjälp.
Skolan däremot, ska inte ta på sig en föräldraroll. Skolan ska inte uppfostra barn eller syssla med hobbyverksamhet som cykling, utan vara en plats där barnen bygger upp en solid kunskapsbas. Där de lär sig räkna, skriva, läsa och får ta del av ämnen som historia, geografi, fysik, kemi, biologi. Som det ser ut idag med allt som pressats in i läroplanen och alla extrakrav som ställs på skolorna har många lärare svårt att hinna med ens det allra viktigaste inom varje ämne.
I stället för att betrakta skolan som en gigantisk gotteburk som man på impuls kan fylla med allsköns hittepå bör politiker från vänster till höger en gång för alla sätta ned foten och markera att skolans uppdrag är begränsat och också bör vara det. Låt lärare vara lärare. Och föräldrar föräldrar. (Liberala nyhetsbyrån)
Malin Lernfelt