I samband med de stora skolförändringar som planeras i Motala tätort finns det nu hos bildningsnämnden en stor mängd dokument som alla bär rubriken ”Riskbedömning av arbetsmiljön vid förändring i verksamheten”. Det är ett gediget arbete som är nedlagt på de berörda enheterna för att identifiera och bedöma olika typer av effekter av de förändringar som förväntas beslutas om på nämndens sammanträde i december.
Först ska det konstateras att det är väldigt bra att genomgången görs. Både elever och personal har fått inkomma med synpunkter, vilket är klokt. Visst, det är rent formellt sett ett krav att genomföra ett arbete av det här slaget, men känslan är ändå att det har genomförts på ett gediget sätt. Engagemang och detaljrikedom går inte att lagstifta fram.
Dessutom genomförs det hela på ett transparent sätt, vilket är viktigt i en demokrati. Vem som helst kan gå in på Motala kommuns hemsida och i de offentliga handlingarna leta sig fram till de dokument som ligger till grund för politikernas beslut om förändring. Det är också bra.
I dokumenten hittas de största bedömda riskerna i stress, ljudnivå, trånga klassrum, idrottshallar som inte räcker till, andra trånga miljöer, trafiksituationen, hur elever med NPF-diagnoser påverkas, hur särskilt stöd ska kunna ges till elever, personal som flyttas mot sin vilja, personal som säger upp sig, för kort tid för omställning, otydlighet kring ledningsstruktur, längre skoldagar, stökiga raster och trånga matsalar.
Samtidigt väcker all information och all gediget arbete frågor. Vilka åtgärder kommer att vidtas framöver utifrån riskanalyserna? Därtill måste man fråga sig hur mycket kommer det att kosta att genomföra dem? Med tanke på att ekonomi är den centrala orsaken till att förändringarna genomförs är det givetvis mycket intressant att få veta hur mycket pengar som förväntas spenderas respektive sparas på kort och lång sikt. Det är därmed fascinerande att det fortfarande inte har presenterats någon tydlig ekonomisk analys av effekterna – åtminstone inte vad ledarskribenten har kunnat se.
Det har även gjorts en så kallad SWOT-analys av skolförändringarna. Däri listas en (!) styrka och noll (!) möjligheter. Samtidigt listas 18 svagheter och 91 risker. Det säger så klart inte allt, men helhetsbilden talar ändå sitt tydliga språk kring hur personal, elever och vårdnadshavare ställer sig till de föreslagna förändringarna.
”En nyckelfaktor för att det ska bli bra är att vi har god tid på oss” säger bildningschefen. Vad god tid innebär är förvisso subjektivt, men det verkar utifrån sett snarare vara ont om tid.