Minska småbarnsgrupperna, öka de statliga anslagen till förskolan – och höj maxtaxan. Det var förslagen som Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor lanserade i sitt sommartal på Hönö i helgen (4/8).
Att KD föreslår höjda avgifter för småbarnsfamiljer är modigt. För ett parti som balanserar på riksdagsspärren får det närmast anses anti-populistiskt.
Maxtaxan innebär att hushåll som har en sammanlagd inkomst över 46 000 kr per månad (per 2018) slår i ett tak för förskoleavgiften. Det är i sig rimligt, eftersom kommunernas kostnader för förskolan inte blir högre bara för att föräldrarna har högre inkomster.
Men maxtaxan har inte skrivits upp mer än i takt med inflationen de senaste åren. Busch Thor har därför en god poäng. En höjd avgift skulle innebära att förskolorna får mer resurser, utan att personer utan barn tvingas bära kostnaderna. Om man samtidigt tar i beaktande att KD vill sänka inkomstskatterna är det ett bra förslag att vilja höja maxtaxan.
Då är det lättare att vända sig mot förslaget om minskade småbarnsgrupper. Ambitionen om att inga grupper ska vara större än tolv barn är visserligen vällovlig, men också ett exempel på onödig statlig inblandning. Både behoven, verksamheterna och resurserna för förskolorna ser väldigt olika ut i olika delar av landet. Svepande krav från staten slår därför lätt fel, utöver risken för ökad byråkrati.
Så länge förskolorna är kommunernas ansvar måste de också ha mandat att styra verksamheten på det sätt som de anser bäst. Om en förskola vill använda de nya pengarna till att öka personaltätheten på en avdelning, i stället för att dela upp avdelningen i mindre grupper, varför ska staten då reglera bort det valet?
Detta är ett politiskt fenomen som inte bara KD gör sig skyldiga till. De flesta partier har vid något tillfälle – och särskilt inom sjukvårdspolitiken – lagt fram förslag som på olika sätt syftar till att detaljstyra kommunernas och landstingens verksamhet. Den politiker som ser ett problem vill gärna lösa det, även om det ligger på någon annans bord.
Rikspolitiker bör dock hålla sig till att skruva på de rattar som de ansvarar för. Dit hör bland annat maxtaxan. Höj den gärna, men låt kommunerna och förskolorna sköta resten. (Liberala nyhetsbyrån)