Ledare: Högerkroken allt annat än en käftsmäll för Motalas elever

På det senaste mötet i bildningsnämnden i Motala kommun var det dags för en rapport på ärendet ”Utvärdering och utredning av särskilda undervisningsgrupper och resursskola” med efterföljande beslut om hur vägen ska se ut framåt.

Frågan är oerhört viktig, inte minst för de elever och föräldrar som berörs, och verkar hittills ha hanterats därefter. Det är sällan som kommunala undersökningar är så pass djupgående och omfattande som den här.

Elever i behov av särskilt stöd står i fokus för utredningen, även om den något missvisande använder det mer allmängiltiga ordvalet ”elever i behov av stöd” i sin rubrik. Alla elever är i behov av stöd, men låt oss strunta i det utifrån de goda ambitionerna och det högst relevanta innehållet i övrigt.

Särskilt stöd finns i olika former, beroende på vad eleven har för förutsättningar, styrkor och svårigheter. Det kan handla om anpassad undervisning, särskilda hjälpmedel, individuella studieplaner, stöd från specialpedagoger eller andra resurser som bedöms göra nytta för elevens mående och studieresultat.

En viktig pusselbit i Motalas arbete är den särskilda undervisningsgrupp (SU-grupp) för elever i årskurs 1–6 som finns i en lokal på Högerkroken. Av namnet att döma kan det vara en riktig käftsmäll att komma dit, men slutsatsen från bildningsförvaltningen är att verksamheten är väl fungerande, trots att den har funnits under en relativt kort tid.

I december visar statistiken att åtta elever fanns i gruppen vid det tillfället, med en i sammanhanget hög närvaro. Elever som placeras i SU-grupper har ofta haft svårt att ens närvara i en skolmiljö, men trots det har hälften av eleverna på Högerkroken har en närvaro på över 90 procent. Enbart det i sig pekar på att någonting i arbetet verkar fungera bra.

En titt på resultatet av enkäter till personal, elever och vårdnadshavare är ännu mer glädjande. Positiva svar som ”otroligt pedagogiska”, ”som dag och natt” eller ”anpassningar som fungerar” värmer en skolälskande, liberal själ.

Nu är frågan hur kommunen ska arbeta vidare med olika former av stöd. Lever SU-gruppen vidare, kan arbetet utökas till att omfatta högstadiet, är en återstart av den mer omfattande lösningen resursskola en väg att gå?

Motala är åtminstone en tillräckligt stor kommun för att potentiellt motivera användning av en resursskola. Folkmängden och därmed elevunderlaget är rimligt stort för att det ska kunna fungera bra – både verksamhetsmässigt och ekonomiskt.

Möjligheterna till och konsekvenserna av att välja en resursskola framåt ska nu utredas närmare inför ett tänkt nämndsbeslut senast i juni 2025. Det ska bli mycket intressant att följa.