Ordet hållbarhet dyker upp lite här och där i både privata och offentliga verksamheter. Den här gången kommer vi i kontakt med den i Motala kommuns HME-enkät, som mäter hållbart medarbetarengagemang för år 2020. Att löpande genomföra medarbetarenkäter och utvärdera resultaten av dem är viktiga redskap, som Motala kommun arbetar målmedvetet med för att förbättra arbetsmiljön.
Nu har enkäten för fjolåret redovisats för politiker och tjänstepersoner. Det första som slår en granskande betraktare är den påtagligt låga svarsfrekvensen. Svaren är många sett till antalet 2 131, men sett till andelen 53 procent är det väldigt lågt. Nästan hälften av de tillfrågade har alltså inte svarat på enkäten, vilket gör att resultatet åtminstone delvis går att ifrågasätta. Som jämförelse ligger svarsfrekvensen i grannkommunerna Mjölby och Vadstena normalt runt 80 procent.
Pandemin sägs vara orsaken till den låga svarsfrekvensen. Risken finns ändå att de som är mindre nöjda eller till och med missnöjda har valt att strunta i enkäten eller inte har getts rätt möjligheter att genomföra den. Under ett pandemiår borde det vara extra viktigt att försöka få in så många svar som möjligt. Det här är även en viktig fråga för att kunna säkra undersökningens trovärdighet och statistiska relevans.
Det som är betydligt mer positivt att se är att samtliga aktuella index för områdena motivation, ledarskap och styrning ökar. Det betyder i praktiken att medarbetarnas upplevelse av arbetsmiljön har förbättrats över lag. Medarbetarna som har svarat tycker bland annat att arbetet känns mer meningsfullt, att de ser mer fram emot att gå till jobbet, att cheferna har blivit bättre och att kommunens styrning har förbättrats. Under ett pandemiår. Imponerande. Det är ett gott betyg till de inblandade.
En jämförelse mellan kommunens förvaltningar visar på vissa skillnader. Exempelvis ligger socialförvaltningen snäppet lägre i både motivation och ledarskap, medan ledningsförvaltningen är minst bra på styrning. Inga resultat är dåliga, men det finns skillnader och förbättringspotential. Här pågår mer analysarbete just nu.
Sammanfattningsvis är det glädjande att se den positiva utvecklingen i resultatet av medarbetarenkäten. Samtidigt finns det en osäkerhet, då den låga svarsfrekvensen gör läget osäkert. Det behövs krafttag för att öka svarsfrekvensen rejält för att göra resultatet representativt för personalstyrkan som helhet.