Gräsrotsengagemang och politisk vilja ger framgång

Motalas landsbygd kan ha någonting bra på gång.

Det är alltid mycket på gång i den lokala politiska världen, både kortsiktigt och långsiktigt. Någonting som hamnar mitt emellan tidsperspektiven är den utvecklingsplan för Motalas landsbygder under perioden 2021-2026 som nu är aktuell i kommunen, skriver ledarskribenten.

Det är alltid mycket på gång i den lokala politiska världen, både kortsiktigt och långsiktigt. Någonting som hamnar mitt emellan tidsperspektiven är den utvecklingsplan för Motalas landsbygder under perioden 2021-2026 som nu är aktuell i kommunen, skriver ledarskribenten.

Foto: Mostphotos

Ledare2021-09-22 05:00
Detta är en ledare. MVT:s ledarsida är oberoende liberal.

Det är alltid mycket på gång i den lokala politiska världen, både kortsiktigt och långsiktigt. Någonting som hamnar mitt emellan tidsperspektiven är den utvecklingsplan för Motalas landsbygder under perioden 2021-2026 som nu är aktuell i kommunen. De olika nämnderna och de politiska partierna har möjlighet att yttra sig om ett konkret förslag på utbildningsplan, som senare förväntas bli verklighet.

Förslaget är relativt kort för att vara en kommunal plan inom området, ungefär 40 sidor. Det går alltså för den intresserade att med rimliga ansträngningar ta sig igenom materialet och därefter tycka till. Visioner och internationella perspektiv möter de lokala förutsättningarna och behoven, på ett sätt som blir intressant inför framtiden.

Motala är så mycket mer än bara en sjöstad, vilket många har påpekat kring marknadsföringen av kommunen. Visionen om ”Den öppna, stolta och nyskapande sjöstaden” är rent krasst underlig, eftersom en kommun är någonting annat än en stad. Noterbart är för övrigt uttrycket ”Motala stad” som också finns i förslaget till plan, trots att begreppet ”stad” avskaffades 1971 och sällan används på detta sätt.

Motala som tätort är naturligtvis ett viktigt dragplåster och ett logistiskt centrum. Den kommer att fortsätta vara så, men utvecklingsplanen för Borensberg och den nu föreslagna utvecklingsplanen för landsbygden utgör bra ingredienser för att skapa en helhet. 

Landsbygdsplanen ska ersätta den som gällde för åren 2015-2020, vilket gör att kommunen inte börjar från noll i varken arbete eller struktur. Det händer dock alltid saker som gör att tankar behöver tänkas en vända till, exempelvis att EU förändrar regler kring stöd och att Leader-områden förändras över tid.

Omvärlden kan också förändras avseende regelverk för byggnation och andra samhällsstrukturer, exempelvis byggande inom områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Målbilden för år 2026 tar logiskt nog hänsyn till detta inslag, som utifrån det i dag strikta svenska strandskyddet ger kommuner nya möjligheter att utveckla bostadsområden i sjönära läge även på landsbygden.

Avslutningsvis är ändå avsnittet om en samverkansplattform för landsbygdsutveckling mest intressant. Här knyts olika aktörer på landsbygden samman till en helhet, där krafter kan dra åt samma håll för att skapa positiv utveckling och för att ta vara på det lokala engagemanget. Här finns nyckeln till framgång. Gräsrotsengagemang som möts av en politisk vilja att skapa någonting gemensamt är det som krävs.