Drygt ett år efter valet. En kommun med ett i det lokala sammanhanget ovanligt Alliansstyre. En kommun med ett knepigt minoritetsstyre. En kommun med en opposition som till stora delar inte är särskilt bra på att vara i opposition. En kommun med en spretig vågmästare som skäller högt för att skrämmas, men åtminstone inte hittills inte biter när det väl smäller till.
Det var med detta som bakgrund som MVT i fredags bjöd in till den årliga politikerutfrågningen med partiernas olika företrädare. Det är ett ypperligt återkommande evenemang där politiker både får stå i centrum och får stå till svars för många av de saker som sker, eller inte sker, runt om i Motala kommun. Det i sig högintressanta politiska livet i Motala kommun vore fattigare utan utfrågningen, som synliggör både konflikter och konsensus mellan de olika partierna och blocken.
För bara några få år sedan rådde en stark kvinnlig dominans i de politiska utfrågningarna i Motala. Solidariskt Motala med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet styrdes av tre starka kvinnor. Även Alliansens oppositionsråd var en kvinna, från Moderaterna. Fördelningen stack då verkligen ut från mängden på ett sätt som var i det närmaste unikt. Motalaborna kunde vara stolta över sina starka ledande kvinnliga politiker, som även ackompanjerades av kompetenta manliga diton.
Stoltheten över Motalas kvinnliga politiker ska finnas kvar, men den här gången var situationen i debatten den fundamentalt motsatta. Könsbalanspendeln har av någon outgrundlig anledning svängt helt åt andra hållet. Män, män, män. Det var faktiskt endast män på scenen denna gång, förutom de kompetenta utfrågarna Lina Handberg från MVT och Frida Boklund från Företagarna. Varför de politiska partierna har agerat på detta sätt kan man spekulera i, men som det tidigare har konstaterats är Motala i dag långt ifrån jämställt i det politiska livet. Det är i det närmaste pinsamt att konstatera fakta.
Ett antal av politikerna var alltså nya i debatten, efter att valet medförde skiften på ledande positioner i flera partier. Flera nya debattörer skötte sig överlag på ett bra sätt, medan vissa andra deltagare i debatten hamnade i skymundan. Generellt fördes samtalet i en tydlig ton och med ett gott debattklimat, även om kommunen har väldigt många problem att brottas med. Ordet “pinsamt” pingpongades oväntat frekvent fram och tillbaka mellan styre och opposition.
Ett svagt näringslivsklimat, fortsatt svaga skolresultat, ständigt återkommande ekonomiska bekymmer inom omsorgen, effektiviseringsbehov och andra knepiga inslag i den kommunala verkligheten är tunga att hantera. Lägg därtill noll lediga villatomter, brist på bostäder och annat uppenbart som vi redan kände till. Ändå är den diskussionen i det offentliga rummet varmt välkommen.
Utfrågningen bjöd alltså inte på några större överraskningar eller nya klargöranden den här gången, men det behöver inte alltid vara det som är målet. Resan i sig, det vill säga diskussionerna, kan som bekant vara det som ska göra mödan värd. För just möda kommer det att finnas gott om i Motala kommun även framöver.