Ledare: Gängens våld spiller över på skolgårdarna

700 skjutningar nära grundskolor. Det är resultatet när SVT (28/11) nyligen summerade statistiken över de senaste tre åren.

Det skapar en intressant bild över skjutvapenvåldet det senaste åren. 16 procent – en hisnande siffra – av svenska skolelever går i en skola där det skett en skjutning inom en 500 meters radie. Det är många, och det är en siffra som blir än högre om man bara tittar på de stora städerna. Främst blir det en tydlig fingervisning om vilka som drabbas av våldet. 13 av de 16 skolor som drabbats hårdast ligger i ett utsatt område. Eleverna som går i skolan i – och inte sällan även bor i – våldutsatta och fattiga områden löper större risk att drabbas av våldet.

Våldet i närheten av skolorna skapar i sin tur svallvågor. Risken är att det påverkar barns framtidsutsikter negativt, att barn får svårt att koncentrera sig när våldet är ständigt närvarande i bakgrunden. Det slår extra hårt mot barn i utsatta områden, som redan har sämre förutsättningar att klara av skolgången. Även om vissa barn ser det som en sporre, som en motivation att plugga hårdare för att inte vara dömd till ett liv på gatan, är det mer sannolikt att det försämrar resultaten. Och även om det inte påverkar resultaten, är det förstås oacceptabelt att det skjuts i närheten av en miljö som ska vara trygg för barn och unga.

Att våldet blir normaliserat påverkar även det barn. Barnen som går i de mest utsatta skolorna är även troliga måltavlor när gängen värvar nya. Det är isande att höra Abdullahi, som går i tredje klass, beskriva för SVT hur en man tar fram ett vapen och skjuter – en händelse han bevittnat under skoltid. Likaså är det fruktansvärt att höra om hur Fröslundaskolan i Eskilstuna behövt barrikadera lågstadieelever i skolans matsal, i samband med en skjutning där en man i 20-årsåldern träffades av ett flertal skott. Skolans biträdande rektor beskriver situationen som att barnen på skolan växer upp i vad som liknar en krigszon.

Att det inte är en trygg miljö att växa upp i säger sig självt. Att det riskerar att gå ut över skolarbetet, och försämra framtidsutsikterna för de som barn som behöver en bra skolgång som mest, är än mer sorgligt. 

Det är inte heller bara våldet som tagit sig in på skolgårdarna. Rektorn för Rinkebyskolan i Stockholm berättar för SVT att skjutningarna i skolans närhet skett på kvällstid, och att de därmed inte påverkat verksamheten särskilt mycket. Däremot har droghandeln krupit in på skolgården, vilket gjort att skolan behövt ljudlarm och strålkastare för att motverka den kriminella verksamheten. Det är något som fler skolor kommer att behöva ta efter. Viktigt är inte bara att hindra skolelever från att komma i kontakt med droger – utan även att skära av den rekryteringsvägen. När kriminella är närvarande i barns vardagsmiljöer kortar det avståndet in i gängkriminaliteten.

Skolor behöver fredas från gängens destruktiva inverkan. På kort sikt kan det betyda anpassning och säkerhetsåtgärder i verksamheten, men på lång sikt kan det inte betyda annat än att gängen måste väck. För gängkriminalitetens våld spiller ut över det vanliga samhället på sätt som är omöjliga att acceptera. Tomhylsorna i närheten av skolgårdarna är bara ännu ett tragiskt sätt att illustrera det.