Ledare: Fuskföretagen hotar LSS-reformen

Assistansersättningen har varit föremål för debatt under senare tid. Kritiker menar att regeringens nedskärningar i stödet till funktionsnedsatta är orimliga och inhumana. Men LSS-stödet har fördubblats på tio år och kostar nu staten 30 miljarder om året, trots att antalet personer i behov av stöd inte har ökat nämnvärt.

Välfärdspolitik handlar om resursprioritering. Att minska kostnaderna för LSS och samtidigt försöka se till att så få som möjligt hamnar mellan stolarna är därför en viktig politisk uppgift. Men oavsett vad man anser om assistansersättningens kostnadsutveckling torde alla vara överens om att kriminaliteten måste bort.

Fusket inom assistansen är omfattande, enligt regeringens utredare Stig Svensson. Det förekommer att migranter med funktionsnedsättning tas till Sverige för att ansöka om LSS-stöd. Regeringens åtstramning av asylpolitiken har lett till en ökad efterfrågan på arbetstillstånd, liksom svarthandel med påhittade anställningar.

Att funktionsnedsatta människor i behov av stöd har möjlighet att komma till Sverige och få hjälp kanske verkar humant. Men socialpolitik är inte biståndspolitik. Dessutom utnyttjas dessa människor ofta, då assistansen uteblir trots utbetalningar från Försäkringskassan. Fuskarna drivs inte av en vilja att hjälpa utsatta människor – de vill mjölka den svenska välfärdsstaten på pengar.

Friskolor och privata vårdgivare får ofta kritik från vänster. Marknadsprinciper ska inte styra välfärden, lyder argumentet. Att vänstern ofta okritiskt försvarar assistansmarknaden, som är den mest privatiserade där 80 procent väljer ett privat bolag, är därför ett mysterium. Det torde vara omöjligt att öppna en vårdcentral som bara finns på papperet, men att starta ett assistansföretag med syfte att fuska är ganska enkelt för en välfärdskriminell.

Om det är något välfärdsområde som behöver mer kontroll är det assistansbranschen. Svindlandet kostar mellan 900 miljoner och två miljarder om året. Låt Försäkringskassan göra mer omfattande observationer för att upptäcka fiffel, släng ut oseriösa aktörer och begränsa möjligheten att enbart ha anhöriga som assistenter, eftersom det ökar risken för fusk. Att reglerna skärps för att stoppa oseriös arbetskraftsinvandring är också nödvändigt. Generös välfärdspolitik går inte att kombinera med system som saknar strikta kontroller.

Dessa reformer handlar inte om att försämra för funktionsnedsatta. Tvärtom. För att rädda LSS krävs att assistansmarknaden fungerar. (Liberala nyhetsbyrån)