Att nya stambanor för höghastighetståg ska byggas fastslås i en av punkterna januariavtalet, men projektet är inte utan frågetecken.
Dels ser det ut att bli väldigt dyrt, med en beräknad prislapp på runt 230 miljarder kronor. Det har fått Moderaterna, som tidigare var positiva till höghastighetståg, att säga tvärt nej.
I juni förra året fick Trafikverket i uppdrag att räkna på förslaget på nytt, och redovisa vad som går att åstadkomma med en maxbudget på omkring 200 miljarder. Enligt en artikel Dagens Nyheter (15/2) kommer myndighetens rapport, som ska vara färdig i slutet av februari, att se över möjligheterna att bygga den nya järnvägen på formgjutna betongpelare istället för på marken. Eventuellt skulle tekniken kunna dra ner byggtiden, och kostnaderna, rejält.
Nya tekniska möjligheter är absolut värda att utreda. Men kostnaden är inte den enda parametern att ta hänsyn till. Betongens klimatpåverkan kan vara ett problem – klimatneutral betong är fortfarande flera år bort – och viktig att ta hänsyn till, då miljö och klimatvinster är ett av motiven till projektet.
Hur projektet ska finansieras är ytterligare ett frågetecken. Tunga remissinstanser har rekommenderat regeringen att låna för att finansiera projektet. Myndigheten för Trafikanalys är däremot tveksam, och vill hellre att pengar läggs på underhåll. För redan befintlig järnväg är underhållet eftersatt och underfinansierat. Det har fått politikerna att öppna upp för att finansiera projektet utanför infrastrukturbudgeten som ska läggas i början av april.
“När det handlar om en så pass stor investering skulle det egentligen kräva ett brett politiskt stöd som klarar ett regeringsskifte” säger riksdagsledamoten Johan Büser (S). Även Liberalerna har uttryckt en önskan att få med Moderaterna på tåget, för att säkra projektet långsiktigt. Det är klokt tänkt.
För visionära infrastrukturprojekt låter sig inte byggas i en handvändning. Förutom de snabbare restiderna inrikes, kan även kontinenten kännas närmare på sikt. När den planerade Fehmarn Bält-tunneln är klar kan den tillsammans med höghastighetstågen ge en restid på under 6 timmar till Hamburg från Stockholm. Men innan en sådan vision kan bli verklighet måste flera frågetecken rätas ut, för att projektet ska kunna gå som på räls.