Antagligen inte. Det finns nämligen inbyggda konflikter i samhällssystemet. Till att börja med finns en konflikt mellan stat och kommun. Ansvaret ligger hos kommunerna, men trots det är det staten som sätter upp reglerna för skolan. Trots det kommer varje år mängder av pekpinnar och justeringar från staten kring hur kommunerna bedrivs. Både när det gäller verksamheten och när det gäller generella och riktade statsbidrag.
Konflikten mellan stad och land finns också ständigt närvarande. En del föredrar det större sammanhanget i tätorter, andra föredrar det mindre sammanhanget på landsbygden. Det är en vacker valmöjlighet för en liberal, men som för de flesta andra valsituationer i livet medföljer även potentiella problem.
Politiker och tjänstepersoner som är ansvariga för utbildningsfrågor sätter utbildningen i centrum. Allt som oftast läggs fokus på betyg och behörigheter. Det är rimligt utifrån vad de innebär, men samtidigt är dessa mätvärden inte heltäckande. Läroplanen handlar också om att skapa goda, ansvarstagande och trygga samhällsmedborgare. Hur visar det sig i betyg och behörigheter? Hur mäter och styr vi utifrån det?
Inte ens för en kunskapsälskande liberal är betyg det enda mätvärdet i livet. Livskvalitet i ett flyktigt och ibland alldeles för kort människoliv har också ett stort värde. Många människor hittar livskvalitet utanför städernas myller. Det lugn som kan hittas i ett litet sammanhang i en naturnära miljö kan göra underverk för människors mående. Med all respekt för yrkeskåren kan det ibland vara en bättre lösning än terapi.
Landsbygdsskolor hamnar i korselden för dessa konflikter. De sägs vara ineffektiva, kosta för mycket, kräva skolskjuts, ha bristande elevunderlag och så vidare. Det är nästan en naturlag att skolorna ifrågasätts regelbundet, varpå politiker får påminna tjänstepersoner om att det finns andra perspektiv än enbart betyg och pengar.
I Motala kommun ska ännu en utredning om landsbygdsskolornas framtid genomföras. För vilken gång i ordningen är svårt att säga. En del tycker nog att det börjar bli tröttsamt vid det här laget. Särskilt de människor som återkommande får argumentera och kämpa för skolornas överlevnad. Landsbygdsskolor kan komma att bli en valfråga i Motala 2022, precis som i valet 2018.
Lyckligtvis väljer politikerna att bredda perspektivet den här gången, men landsbygdens folk ska inte låta sig vaggas in i en falsk säkerhet. Kampen för skolornas överlevnad måste fortsätta.