För flera aktuella beslut i Motala kommun är det inte helt lätt att hänga med i svängarna. Nyligen sköts förändringar av förskolor och skolor i Motala tätort upp. I onsdags valde bildningsnämndens ordförande Lotta Lexén (M) att även lyfta bort frågan om nedläggningen av El Sistema från dagordningen. I stället förväntas frågorna avgöras i december.
Det handlar om två stora frågor som har hanterats på en för kort tid, vilket har bekräftats av rektorer och andra berörda. Att beslutet om El Sistema skjuts upp görs enligt Lexén ”av respekt för frågorna”, vilket låter klokt. Frågan är bara vilken typ av kompletterande arbete som kommer att genomföras? Behövs det ”bara” mer underlag, eller är det en större kursändring på gång? Betraktaren bjuds på spänning, det måste sägas.
I väntan på kommande decembermöte, som kommer att bli väldigt intressant, tar vi en titt på ett par andra ärenden som fanns med på onsdagens dagordning. Även om beslutsärenden ofta lockar till sig mer uppmärksamhet kan även informationsärenden vara av stor betydelse. Här handlar det om just sådana.
Först en revidering av riktlinjer för skolskjuts, som sägs vara en konsekvens av de förväntade skolförändringarna i Motala. Det måste dock erkännas att även en luttrad läsare av byråkratsvenska har svårt att förstå beskrivningen av ärendet. Den är sannolikt korrekt i sig, men den är svår att förstå – och det är inte bra.
Några av konsekvenserna är ändå tydliga, exempelvis att avståndskraven för att elever ska få skolskjuts föreslås höjas med en kilometer, för att spara pengar. Det innebär för årskurs F-3 att gränsen höjs från två till tre kilometer. Det är en påtaglig försämring för invånarna. Vilka påverkas mest av det? Boende på landsbygden. Lägg därtill ”korrigering” av var avstånd mäts och att möjligheten till medåkning i mån av plats tas bort. Gissa vilka som påverkas mest?
Därefter ärendet om nya riktlinjer för skolplacering i förskoleklass och grundskola, utifrån en vilja att motverka skolsegregationen. Ambitionen är lovvärd, men även detta ärende är svårt att förstå. ”Rimlig närhet” med bland annat ”relativ närhet” som utgångspunkter ska råda, i stället för att ha fasta geografiska upptagningsområden. Det liknar den förändring som Linköping genomförde, med stundtals kaosartade effekter.
Dessa två informationsärenden kommer upp som beslutsärenden i december och kan då få stor inverkan för invånarna. Men, var finns barnkonsekvensanalyserna? Just nu lyser de med sin frånvaro, men ännu finns det tid kvar till decembersammanträdet.