Företagare är vana att marknadsföra sig själva och sin verksamhet på olika sätt. Det är en naturlig del av verksamheten, både för att locka nya kunder och för att behålla befintliga kunder. Sponsring av och partnerskap med organisationer och föreningar är också vanligt, ibland som marknadsföring och ibland i en rent stödjande form.
Det är däremot mindre vanligt att företag offentligt går ut som en aktör i olika debatter inom samhällsbyggnad. Visst förekommer det på olika håll i stort och smått, men det som nu händer kring det 60-tal företagare som gemensamt argumenterar aktivt för en ny bandyhall på befintlig plats i Motala sticker ändå ut från mängden.
I sak är det en styrka för IFK Motala bandy att ett stort antal företagare uttrycker sin åsikt på ett så pass tydligt sätt. Det tyder på bra relationer och handlingskraft. Pengar är rent krasst inte allt som en förening behöver stöd med. Även opinionsbildning och andra typer av insatser är värdefulla. Att företagarnas text är sammanställd av en ledande person inom IFK Motala kanske kan få en del ögonbryn att höjas, men den faktorn påverkar ändå inte argumentationen i själva sakfrågan om var det ska byggas.
För de beslutsfattande politikerna är det intressant att få in åsikter från många håll, inklusive de företagare som nu stöttar IFK Motalas önskemål. Samtidigt måste politikerna hålla sig kyliga och inte utgå från att åsikten som framförs är allmängiltig för företagare i kommunen. Hockeyn i Motala AIF, som önskar en annan väg framåt i ishallsfrågan, skulle på motsvarande sätt kunna samla ihop sina partners till ett annat offentligt uttalande från företagare. Hur ska politikerna då ta hänsyn till respektive grupp av företagare? Hur värderas de mot varandra?
Det som politikerna måste fortsätta göra är att tänka långsiktigt kring vilken typ av idrottsliv som de utifrån olika aspekter vill se i Motala och hur tätorten ska utvecklas. Dessutom finns som alltid de ekonomiska ramarna att förhålla sig till, både kring investeringskostnader och driftskostnader. Samtidigt ska antalet utövare av olika idrotter, potentialen framåt och även faktorer som effekter för folkhälsan tas hänsyn till.
Det är som tidigare konstaterat en komplex situation, särskilt när investeringar i idrottsfastigheter ställs mot nya skolor, äldreboenden, bostäder och mycket mer. Det gör att företagarnas förvisso starka och tydliga röster som har framkommit inte borde ha annat än en marginell effekt för det kommande beslutet. Så krass är verkligheten.