Sverigedemokraterna vill att modersmĂ„lsundervisningen, med undantag frĂ„n den i de nationella mioritetssprĂ„ken, ska försvinna ur den svenska skolan. âVĂ„r instĂ€llning Ă€r ju att vi inte ska ha en skattefinansierad modersmĂ„lsundervisning, utan att den ska ersĂ€ttas med svenskundervisningâ, pĂ„pekar Patrick Reslow (SD) ledamot i utbildningsutskottet (SVT 30/12 -22).
Ett första steg mot detta hoppas SD ska vara den utredning som man tillsammans med regeringen vill tillsĂ€tta. Utredningen ska âse över modersmĂ„lsundervisningen i syfte att den inte negativt ska pĂ„verka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska sprĂ„ketâ. Det Ă€r en mĂ€rklig syn pĂ„ kunskap liksom pĂ„ anvĂ€ndandet av statens resurser som blottlĂ€ggs.
Barn har en fantastisk förmÄga att lÀra sig flera sprÄk samtidigt. Det Àr ett faktum. Barn som vÀxer upp i ett annat land Àn det dÀr deras förÀldrar Àr födda eller i flersprÄkiga hem kan ofta obehindrat vÀxla mellan olika sprÄk redan vid ung Älder.
VÀrdet i att genom skolan ocksÄ fÄ tillgÄng till den formella delen av sitt modersmÄl kan inte heller överskattas. SprÄk Àr alltid en gÄva och inte minst öppnar de dörren till kulturer, traditioner och samhÀllen pÄ ett helt unikt sÀtt. Det Àr ocksÄ dÀrför som barn med ursprung i de nationella minoriteterna enligt EU:s minoritetssprÄkskonvention har rÀtt till modersmÄlsundervisning. Att stödja barns möjlighet till flersprÄkighet, vilka sprÄk det Àn mÄ handla om, mÄste ses som en vinst för hela samhÀllet.
DÀrmed inte sagt att det inte Àr ett problem att det finns barn i Sverige som trots att de Àr födda hÀr, eller kommit som mycket unga, har svÄrt att tala och skriva korrekt svenska. Det Àr dock knappast modersmÄlsundervisningens fel eller nÄgot som kan avhjÀlpas genom att man riskerar att barnen inte bara fÄr ett halvdant sprÄk, utan tvÄ.
De bristande svenskkunskaperna Àr en följd av utanförskap och utebliven integration. Enda sÀttet att förÀndra och förbÀttra Àr att ge förÀldrar som kommit hit frÄn andra delar av vÀrlden större möjligheter att fÄ arbete och bli en del av det svenska samhÀllet. LikasÄ mÄste man motarbeta de fundamentalister som pÄ olika sÀtt aktivt arbetar för att hÄlla framför allt kvinnor och barn borta frÄn majoritetssamhÀllet. SÀrskilt viktigt Àr ocksÄ att arbeta med svenska sprÄket i förskolan och att de barn som inte har svenska i hemmet möter förskollÀrare med svenska som förstasprÄk. I skolan bör svÄrigheter i svenskÀmnet behandlas pÄ samma sÀtt som om det gÀllde nÄgot annat Àmne, det vill sÀga med stödundervisning. Ingen föreslÄr slopad modersmÄlsundervisning för barn som behöver extra hjÀlp i matte. PÄ samma sÀtt bör man se pÄ svenska och hemsprÄk. Som tvÄ olika Àmnen vilka kompletterar, inte konkurrerar, med varandra.
Anne Reath Warren, lektor i didaktik med inriktning pÄ flersprÄkighet vid Uppsala universitet, understryker i SVT att det inte finns nÄgon forskning som talar för att modersmÄlsundervisning skulle ha en negativ inverkan pÄ elevens inlÀrning av det svenska sprÄket. TvÀrtom har elever som studerar sitt modersmÄl bÀttre resultat i andra Àmnen. Skulle regeringen och SD:s utredning komma fram till nÄgot annat vore det hÀpnadsvÀckande. Dessutom finns det fÄ lika bra saker att anvÀnda skattepengar till som att stÀrka barns flersprÄkighet.
FlersprÄkighet Àr inget hot
Det finns inget som tyder pÄ att modersmÄlsundervisning pÄverkar svenskkunskaper negativt. TvÀrtom.
FlersprÄkighet ska inte ses som ett problem i skolan menar ledarskribenten.
Foto: Hossein Salmanzadeh,TT
Detta Àr en ledare. MVT:s ledarsida Àr oberoende liberal.