FlersprÄkighet Àr inget hot

Det finns inget som tyder pÄ att modersmÄlsundervisning pÄverkar svenskkunskaper negativt. TvÀrtom.

FlersprÄkighet ska inte ses som ett problem i skolan menar ledarskribenten.

FlersprÄkighet ska inte ses som ett problem i skolan menar ledarskribenten.

Foto: Hossein Salmanzadeh,TT

Ledare2023-01-05 05:00
Detta Àr en ledare. MVT:s ledarsida Àr oberoende liberal.

Sverigedemokraterna vill att modersmĂ„lsundervisningen, med undantag frĂ„n den i de nationella mioritetssprĂ„ken, ska försvinna ur den svenska skolan. “VĂ„r instĂ€llning Ă€r ju att vi inte ska ha en skattefinansierad modersmĂ„lsundervisning, utan att den ska ersĂ€ttas med svenskundervisning”, pĂ„pekar Patrick Reslow (SD) ledamot i utbildningsutskottet (SVT 30/12 -22). 

Ett första steg mot detta hoppas SD ska vara den utredning som man tillsammans med regeringen vill tillsĂ€tta. Utredningen ska ”se över modersmĂ„lsundervisningen i syfte att den inte negativt ska pĂ„verka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska sprĂ„ket”. Det Ă€r en mĂ€rklig syn pĂ„ kunskap liksom pĂ„ anvĂ€ndandet av statens resurser som blottlĂ€ggs. 

Barn har en fantastisk förmĂ„ga att lĂ€ra sig flera sprĂ„k samtidigt. Det Ă€r ett faktum. Barn som vĂ€xer upp i ett annat land Ă€n det dĂ€r deras förĂ€ldrar Ă€r födda eller i flersprĂ„kiga hem kan ofta obehindrat vĂ€xla mellan olika sprĂ„k redan vid ung Ă„lder. 

VĂ€rdet i att genom skolan ocksĂ„ fĂ„ tillgĂ„ng till den formella delen av sitt modersmĂ„l kan inte heller överskattas. SprĂ„k Ă€r alltid en gĂ„va och inte minst öppnar de dörren till kulturer, traditioner och samhĂ€llen pĂ„ ett helt unikt sĂ€tt. Det Ă€r ocksĂ„ dĂ€rför som barn med ursprung i de nationella minoriteterna enligt EU:s minoritetssprĂ„kskonvention har rĂ€tt till modersmĂ„lsundervisning. Att stödja barns möjlighet till flersprĂ„kighet, vilka sprĂ„k det Ă€n mĂ„ handla om, mĂ„ste ses som en vinst för hela samhĂ€llet. 

DĂ€rmed inte sagt att det inte Ă€r ett problem att det finns barn i Sverige som trots att de Ă€r födda hĂ€r, eller kommit som mycket unga, har svĂ„rt att tala och skriva korrekt svenska. Det Ă€r dock knappast modersmĂ„lsundervisningens fel eller nĂ„got som kan avhjĂ€lpas genom att man riskerar att barnen inte bara fĂ„r ett halvdant sprĂ„k, utan tvĂ„. 

De bristande svenskkunskaperna Ă€r en följd av utanförskap och utebliven integration. Enda sĂ€ttet att förĂ€ndra och förbĂ€ttra Ă€r att ge förĂ€ldrar som kommit hit frĂ„n andra delar av vĂ€rlden större möjligheter att fĂ„ arbete och bli en del av det svenska samhĂ€llet. LikasĂ„ mĂ„ste man motarbeta de fundamentalister som pĂ„ olika sĂ€tt aktivt arbetar för att hĂ„lla framför allt kvinnor och barn borta frĂ„n majoritetssamhĂ€llet. SĂ€rskilt viktigt Ă€r ocksĂ„ att arbeta med svenska sprĂ„ket i förskolan och att de barn som inte har svenska i hemmet möter förskollĂ€rare med svenska som förstasprĂ„k. I skolan bör svĂ„righeter i svenskĂ€mnet behandlas pĂ„ samma sĂ€tt som om det gĂ€llde nĂ„got annat Ă€mne, det vill sĂ€ga med stödundervisning. Ingen föreslĂ„r slopad modersmĂ„lsundervisning för barn som behöver extra hjĂ€lp i matte. PĂ„ samma sĂ€tt bör man se pĂ„ svenska och hemsprĂ„k. Som tvĂ„ olika Ă€mnen vilka kompletterar, inte konkurrerar, med varandra.  

Anne Reath Warren, lektor i didaktik med inriktning pÄ flersprÄkighet vid Uppsala universitet, understryker i SVT att det inte finns nÄgon forskning som talar för att modersmÄlsundervisning skulle ha en negativ inverkan pÄ elevens inlÀrning av det svenska sprÄket. TvÀrtom har elever som studerar sitt modersmÄl bÀttre resultat i andra Àmnen. Skulle regeringen och SD:s utredning komma fram till nÄgot annat vore det hÀpnadsvÀckande. Dessutom finns det fÄ lika bra saker att anvÀnda skattepengar till som att stÀrka barns flersprÄkighet.