Svenskarna vill inte göra som politikerna säger. Trots Försäkringskassans idoga kampanjande för ett jämställt uttag av föräldraledighet tar män endast ut 27 procent av ledigheten. Det rimmar illa med regeringens jämställdhetspolitiska mål. För ett år sedan tillsattes därför en utredning, som överlämnades till socialminister Annika Strandhäll (S) på måndagen (18/12). Resultatet är mer kvotering och mindre ledighet när barnen är små.
I dag har vardera föräldern rätt till halva föräldraförsäkringen, men kan fritt fördela dagar mellan sig. Undantaget är de två så kallade pappamånaderna, som inte går att överlåta. Utredningen föreslår att dessa månader ska utökas och bli fem. Dagarna ska också minskas från 480 till 460, och det ska vara möjligt att ta ut max 390 dagar när barnet är under tre år gammalt. Nytt är också att det ska bli lättare att överlåta dagar till en tredje part, som en farmor eller morbror. Detta eftersom en modern föräldraförsäkring kräver flexibilitet.
Här finns en konflikt som utredningen inte låtsas om. Å ena sidan menar man att ett jämställt uttag av föräldraledigheten är ett övergripande mål för familjepolitiken. Å andra sidan vill man vara modern och flexibel, och öppen inför att människor har olika förutsättningar och att alla familjer inte är stöpta i samma form. Men det går inte ihop. Varför tillåts flexibilitet på ett plan men inte på ett annat? Antingen torde man ha uppfattningen att staten har rätt att utforma socialförsäkringarna så att de uppfyller politiskt satta mål, eller så anser man att människor ska kunna få sina personliga preferenser tillgodosedda.
Fördelen med den senare inställningen är att det underlättar för människor i vardagen. Trots att utredningen hävdar att det är modernt att öronmärka fem månader åt vardera föräldern kräver dagens arbetsliv snarare en motsatt reform, alltså mer flexibilitet. I dag är det knappast så att människor följer en mall där de går ut skolan, eventuellt skaffar sig en högre utbildning, jobbar, gifter sig och sedan sätter barn till världen. Människor utbildar sig senare i livet, kanske vidareutbildar sig, eller testar att starta ett eget företag. Ökad kvotering i föräldraförsäkringen gör allt detta svårare, eftersom familjer riskerar att förlora mycket pengar om dagarna inte går att överlåta.
Utredningen skriver uttryckligen att förslaget kan komma att drabba fattiga familjer, där kvinnan tjänar mycket lite, och därmed leda till ett ökat behov av bostadsbidrag. Likaså kommer familjer där den ena föräldern studerar att få en sämre ekonomi. Risken är i stället att dagarna fryser inne. Det är kanske till gagn för staten, men knappast för barnet eller föräldrarna, och inte heller de redan ekonomiskt pressade kommunerna som enligt utredningen kommer att behöva vaska fram fler förskoleplatser.
Sverige har en mycket generös föräldraförsäkring. Att korta den är knappast ett hot mot välfärdssamhället. Men ett jämställt uttag kan inte vara den enda aspekten av en modern familjepolitik. (Liberala nyhetsbyrån)