Finns det förskolor inne i framtidens Motala?

Risken är att höga ambitioner blir begränsande.

"I samhällsbyggnadsnämnden valde alltså Alliansen och Sverigedemokraterna att bevilja ett bygglov för en ny förskola i Brunnsvik. Det gjordes i strid med förvaltningens förslag och övriga partiers åsikt i nämnden" skriver Tobias Josefsson.

"I samhällsbyggnadsnämnden valde alltså Alliansen och Sverigedemokraterna att bevilja ett bygglov för en ny förskola i Brunnsvik. Det gjordes i strid med förvaltningens förslag och övriga partiers åsikt i nämnden" skriver Tobias Josefsson.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ledare2022-11-02 05:00
Detta är en ledare. MVT:s ledarsida är oberoende liberal.

Förra veckan var intensiv på förskolefronten. Dels kom en ny genomgång att titta på när det gäller barngruppers storlek i kommunerna, dels valde Motalas samhällsbyggnadsnämnd att bevilja ett omstritt bygglov för en ny förskola i Motala tätort. Vi återkommer senare till barngrupperna, som ser relativt bra ut för Motalas del. I dag läggs fokus på regeldiskussioner för bygglov och effekter av olika nivåer.

I samhällsbyggnadsnämnden valde alltså Alliansen och Sverigedemokraterna att bevilja ett bygglov för en ny förskola i Brunnsvik. Det gjordes i strid med förvaltningens förslag och övriga partiers åsikt i nämnden. Den huvudsakliga konflikten handlar om hur Boverkets rekommendation kring utomhusyta för barn ska hanteras. Den önskade nivån är 40 kvadratmeter per barn, medan den aktuella ansökan innehåller ungefär hälften.

Ofta är stordriftsfördelar och samordning viktigt när nya förskolor planeras. De mindre enheterna rationaliseras bort när möjlighet ges. Även om inte antalet barn per anställd minskar totalt slås ändå förskolor ihop över tid. Det är inte osannolikt att så även kan bli fallet för Motala, bland annat för att barngrupperna totalt sett är relativt små.

Vad får då denna helhetsbild för konsekvenser i praktiken? En uppenbar sådan är att avståndet från hemmet till förskolan riskerar att öka. Sannolikheten att fler föräldrar då väljer bilen som färdmedel till och från förskolan ökar därmed, vilket medför en ökad trafikmängd och ett ökat parkeringsbehov vid de större förskolorna.

En annan konsekvens är att behovet av utomhusyta kommer att öka i takt med att antalet barn ökar för en förskola. Rekommendationen om 40 kvadratmeter per barn får då stora effekter. Detta blir särskilt konfliktfyllt inne i tätorter, där tillgången till användbar och byggbar mark kan vara mycket begränsad.

Utifrån att alla barn på en stor förskola ytterst sällan är ute och leker samtidigt är det inte orimligt att fundera på den nivå som anges för yta. Hur arbetas det praktiskt med samordning och användning av andra närliggande ytor för lek och utflykter? Vilken nivå är rimlig?

Därmed är det inte sagt att just det aktuella bygglovet i Motala ska beviljas av denna anledning. Diskussionen kring vilken storlek på yta per barn som ska gälla är ändå i högsta grad relevant. Om Boverkets rekommendation ska följas strikt lär det nämligen medföra att nya stora förskolor inte kommer att kunna byggas centrumnära, utan snarare i utkanten av tätorterna. Ett sådant vägval bör göras med eftertanke.