Stundtals är det dessutom för många saker för att det ska vara hälsosamt, det vet även undertecknad av egen erfarenhet. Att inte räcka till är en av livets svåraste känslor, men vad är det egentligen vi ska räcka till för och för vem?
Temat prioriteringar känns igen från budgetdebatterna i de lokala sammanträdena hos kommunfullmäktige i Motala och Vadstena, likaså i de ”över hundra miljarder” som finansminister Magdalena Andersson presenterade i veckan för en återstart av Sverige efter pandemin. Det finns hur mycket som helst att göra, men inte hur mycket tid eller pengar som helst. I det läget måste vi prioritera det som är viktigast.
Resultatet av felaktiga prioriteringar verkar samtidigt vara ett stort problem i dagens samhälle, både i stort och smått. Jag själv är inget undantag och gör stundtals val som i efterhand förefaller korkade även om de just i stunden känns rationella, men det finns olika nivåer av felbeslut.
I veckan har vi i MVT kunnat ta del av två extremt tydliga fall av felprioriteringar i en av vardagens mest riskfyllda miljöer, trafiken. Det första fallet handlar om fortkörning i närheten av skolor, ett område som polisen klokt nog kontrollerade i samband med skolstarten. Alldeles för många körde på tok för fort och flera personer fick körkortet återkallat. Oskyddade barn riskerade livet, helt utan anledning.
Om det är någonstans i trafiken som det är motiverat att ta det lugnt är det på 30-sträckor vid skolor och förskolor, speciellt vid skoldagens början och slut. Undantaget är möjligtvis att transportera en dödligt skadad person till akutmottagningen, övriga undanflykter undanbedes bryskt och bestämt.
Det andra fallet av felprioriteringar är lastbilschaufförernas beteende bakom ratten. En skrämmande stor andel av förarna ägnade sig åt olämpliga eller olagliga aktiviteter, samtidigt som de förde fram potentiellt dödliga tunga fordon i hög hastighet. Detta är fullständigt obegripligt utifrån ett balanserat risktänkande, men uppenbarligen ett tydligt fall av felprioriteringar kring vad som är viktigt i livet.
De felaktiga prioriteringarna kommer aldrig att kunna elimineras, de är en del av livet. Däremot måste de mest allvarliga och hänsynslösa felprioriteringarna motarbetas så långt det är möjligt. Lagar och regler kan vara en del av svaret, men i slutändan är det upp till varje enskild människa att bete sig på ett sätt som inte riskerar andras liv och lem i onödan. Hur prioriterar du i ditt liv?
Tobias Josefsson