Ledare: EU-framtid med förlorade värderingar

Redan innan EU-sammanträdet påbörjades hade Sverige ett tufft förhandlingsläge. Trots att statsminister Stefan Löfven (S) menar att Sverige har nått en bra överenskommelse är det tveksamt om det här är en bra väg framåt för EU.

Ett starkt EU är viktigt för att Sverige ska kunna klara sig ur den ekonomiska krisen som följt coronapandemin. Handeln inom EU står för 59 procent av Sveriges export. En coronafond för att stärka hela EU:s ekonomi är därför i sig inget dåligt förslag för Sveriges del. Om stora ekonomier som Italien och Spanien kollapsar riskerar det hela EU-samarbetet. Även om det finns berättigad kritik om budgetens utformning så behövdes en kompromiss ändå nås. För Sveriges del hade endast lån varit att föredra, medan andra länder ville ha högre andel bidrag. Inget av länderna gick därmed helt nöjda från förhandlingsbordet. Mer oroväckande är dock att kravet på demokratiska värderingar för att få EU-stöd försvann under förhandlingarna.

När förhandlingarna började fanns det en förhoppning att det här skulle bli en ett tydligt ställningstagande – följer inte länderna demokratiska värderingar kan de inte förvänta sig att få stöd från EU. I första utkastet av budgeten fanns det en rättsstatensprincip med, det innebar att länder behövde ha oberoende domstolar för att kunna få EU-stöd. Polen och Ungern, vars regeringar nedmonterat viktiga delar i rättsväsendet och pressfriheten, skulle därmed bli tvungna att reformeras. När EU:s permanente rådsordförande Charles Michel meddelade tidigt morgonen den 21 juli att förhandlingarna var avslutade så var förslaget kraftigt urvattnat.

Ungern har haft den största demokratiska tillbakagången i världen under det senaste årtiondet och klassas inte längre som demokrati. Polen är inte riktigt där ännu, men har även de sjunkit kraftigt i demokratiindex. Vid presidentvalet i början av juli blev den auktoritära Duda omvald och någon förändring är därmed inte i sikte. Sveriges medlemsavgift kommer indirekt fortsätta att stödja Ungern och Polens arbete med att nedmontera rättsstaten. Sverige ensamt hade inte kunnat förändra det här. Samtliga demokratiska ledare i EU har anledning att skämmas.

Den här budgeten har kallats ”nästa generations EU”. Förhandlingarna har visat att länder kan röra sig allt längre från demokratiska värderingar utan att EU säger ifrån. Då finns det anledning att oroa sig för hur nästa generations EU kommer att se ut.