Framtidens public service är en fråga för nuet. För SVT, Sveriges Radio och UR ska få nya sändningstillstånd, som ska gälla från 2026 till 2033. Direktiven för den utredning som ska föranleda det behöver vara färdiga vid årsskiftet.
Det kräver en öppen och ärlig debatt om vilken roll de offentliga mediebolagen ska fylla i det tjugoförsta århundradet, som går bortom den politiserade och omdebatterade frågan om public service-företagens opartiskhet. Det är nämligen långt ifrån den mest relevanta fråga som behöver benas ut, även om det finns utrymme för förbättringar av kanalernas oberoende. VD:n för SVT, UR respektive Sveriges Radio utses av respektive bolags styrelse, som i sin tur utses av en stiftelse – som utses av regeringen. Som Johan Bobert och Mats Olin från Näringslivets medieinstitut konstaterar i en debattartikel (DN 24/5) är det en bräcklig konstruktion, som lätt skulle kunna utnyttjas av en riksdagsmajoritet med mindre ädla avsikter.
Andra centrala frågor rör teknikutvecklingen. För internet har ritat om landskapet, och det är inte helt självklart vilken för roll kanalerna ska spela där. Om programformatet förr var självklart, och det totala omfånget begränsat av dygnets 24 timmar, är situationen idag en helt annan. Internet har inte samma typ av inneboende begränsningar. Prövningar av nya tjänster ska ta hänsyn både till samhällsvärde och påverkan på marknaden – en utmaning på den enorma, globala marknad som är internet.
Det knyter också an till frågeställningen om hur public service ska förhålla sig till de dominerande globala plattformarna, såsom Facebook och Youtube. Som Bobert och Olin påpekar stärker public service nätjättarnas ställning genom att använda dem för att lägga upp och sprida innehåll. Det finns ett behov av att tydligare fastslå hur public service-företagen, som förr skapade och köpte in innehåll exklusivt för den egna kanalen, ska förhålla sig till den här typen av externa aktörer.
Problematisk konkurrens, som när SVT:s nyhetstjänst på webben konkurrerat med lokaltidningar behöver också ses över. I vissa fall har SVT baserat sin rapportering – som ligger uppe, tillgängligt och gratis för alla – på låsta artiklar i lokalmedia och därmed underminerat den lokala pressens prenumerationer.
För att ta höjd för framtida, oberäkneliga förändringar bör en ny reglering så långt som möjligt sträva efter att vara teknikneutral. Oberoendet och granskningen av verksamheten borde stärkas. Det kommer att krävas förändringar för att SVT, Sveriges Radio och UR ska vara fortsatt relevanta, i dagens föränderliga medielandskap.