En stark ekonomi krÀver en stark valuta

Att Sverige som ensamt i EU gÄr mot minustillvÀxt under Äret mÄste betraktas som en högljudd varningssignal. AlltifrÄn skattepolitik till den svenska kronan mÄste omprövas för att skutan ska vÀndas.

Den svenska kronan Àr alltjÀmt en helig ko i samhÀllsdebatten, skriver, ledarskribenten.

Den svenska kronan Àr alltjÀmt en helig ko i samhÀllsdebatten, skriver, ledarskribenten.

Foto: Lise Åserud

Ledare2023-02-15 04:58
Detta Àr en ledare. MVT:s ledarsida Àr oberoende liberal.

Sverige Àr pÄ dekis. NÄgon annan slutsats kan inte dras av EU-kommissionens prognos över medlemslÀndernas ekonomiska utveckling de kommande Ären. Under bÄde 2023 och 2024 vÀntas den svenska ekonomin utvecklas svagast i hela unionen. Innevarande Är spÄs Sverige till och med gÄ med minussiffror, som enda EU-land. VÄra minus 0,8 procent i BNP motsvaras nÀrmast av Tjeckien, Lettland, Estland och Danmark som vÀntas gÄ plus med 0,1 procent under Äret.

Det ska i sammanhanget tillÀggas att svensk ekonomi har presterat bÀttre Àn EU-snittet det senaste decenniet, varför fallhöjden för oss Àr större Àn annorstÀdes, men likvÀl mÄste siffrorna tas pÄ allvar. Ekonomiskt vÀlstÄnd uppstÄr inte utan rÀtt förutsÀttningar, och nÀr det kommer till Sverige finns en rad strukturella problem som bromsar in vÄr ekonomiska utveckling pÄ bÄde kort och lÄng sikt. Dessa mÄste adresseras för att vi inte fortsatt ska halka efter. .

En stor del av befolkningen i arbetsför Älder gÄr utan jobb för att man inte klarar av att producera det vÀrde ingÄngslönerna i kollektivavtalen medger. Instegsjobb med nÄgot lÀgre löner var det lÀnge sen man hörde om i den allmÀnna debatten, men faktum Àr att det Àr det enda realistiska tillvÀgagÄngssÀttet för att frigöra hundratusentals personers produktiva deltagande pÄ arbetsmarknaden.

Samtidigt som alldeles för mĂ„nga stĂ„r utanför arbetsmarknaden ekar lediga tjĂ€nster tomma. Problematiken indikerar att incitamenten alltjĂ€mt Ă€r svaga för att ta de jobb som faktiskt finns. Regeringspartierna har kommunicerat att det alltid ska vara mer lönsamt att jobba Ă€n att leva pĂ„ de sociala transfereringssystemen. Även om sĂ„vĂ€l ekonomiskt bistĂ„nd som A-kassa numera Ă€r relativt lĂ„ga finns det situationer dĂ€r extra ersĂ€ttningar i princip gör det olönsamt för framförallt vuxna med barn att ta ett arbete. Nu Ă€r det upp till bevis och dags att gĂ„ frĂ„n ord till handling och se till att det inte förekommer.

Dessutom har Sverige nĂ€st sĂ€mst sĂ„ kallad utbildningspremie i hela OECD – det vill sĂ€ga att det ger nĂ€st minst avkastning att utbilda sig hĂ€r i hela samarbetet. Detta parallellt med att vi gĂ„r mot en ekonomi som blir alltmer kunskapsintensiv och dĂ€r repetitiva arbetssysslor i tilltagande hastighet automatiseras och ersĂ€tts av artificiell intelligens. DĂ€rtill hör vi till de lĂ€nder dĂ€r arbetskraft Ă€r som allra dyrast pĂ„ grund av vĂ„ra höga skatter. Som lök pĂ„ laxen gĂ„r var fjĂ€rde elev ut skolan utan fullstĂ€ndiga betyg – nĂ„got vars konsekvenser vi bara kan börja ana.

Det finns förmodligen inget lika slĂ„ende exempel pĂ„ svensk exceptionalism som att vi mitt i dessa svĂ„righeter Ă€r fast beslutna om att till skillnad frĂ„n nĂ€stan hela EU fortsĂ€tta spĂ„ret med en egen valuta. Tiden Ă€r förbi dĂ„ kronan kunde jĂ€mföra sig med, och till och med mĂ€ta sig med, Schweizerfrancen som konkurrenskraftig valuta. PĂ„ gott och ont Ă€r vi pĂ„ god vĂ€g att bli ett europeiskt genomsnittsland dĂ€r kronan inte lĂ€ngre fyller nĂ„gon bĂ€ttre funktion Ă€n att – krasst sagt – skrĂ€mma bort utlĂ€ndskt kapital.

Ett slagkraftigt skĂ€mt som spreds i samband med den ryska ekonomiska kollapsen i början av förra Ă„ret lyder att den amerikanska rappartisten “50 Cent” i Ryssland kallas “Fyra miljoner Rubel”. LĂ„t oss nu inte riskera att Kronan blir föremĂ„l för samma typ av förödmjukelse.