Ledare: En lägre förskoleålder är en investering i framtiden

Minns du Göran Perssons (S) drag under valrörelsen 1998? Med bara veckor kvar till valdagen presenterade Socialdemokraterna ett förslag om att införa en maxtaxa i barnomsorgen. Idén visade sig bli en succé bland väljarna.

Sedan dess har många partier försökt sig på ett liknande recept för att få uppmärksamhet i valrörelsens slutskede, men oftast utan att väcka lika stor entusiasm. Pressinbjudningarna avlöser varandra, men allt för ofta saknar de substans. När Annie Lööf (C) häromdagen kallade till en pressträff med fokus på barn och dess utveckling var förväntningarna därför inte särskilt högt ställda (7/9).

Det visade sig inte heller innehålla något banbrytande: Centerpartiet vill ge alla barn tillgång till den allmänna förskolan – det vill säga rätten att gå på förskola heltid även om vårdnadshavare exempelvis är föräldralediga eller arbetslösa – från två års ålder, istället för tre. Lågstadiebarn ska också få rätt till avgiftsfri fritids minst 10 timmar i veckan.

En allmän förskola från lägre ålder är en smärre justering, men det är ändå ett förslag som på sikt kan innebära en hel del positiva förändringar. Idag går till exempel var sjunde niondeklassare ut grundskolan utan att vara behörig i samtliga kärnämnen. Ofta handlar det om barn som kommer från studieovana eller socioekonomiskt svaga hem. Samtidigt är barnen från lägre inkomstskikt överrepresenterade när det handlar om vilka barn som över huvud taget inte går i förskola.

Sedan tidigare är de flesta som jobbar med elever överens om att en fullgjord skolgång är den enskilt viktigaste åtgärden för barn och ungdomar i riskzonen. Men att inse det i ett sent skede, och erbjuda särskilt stöd till högstadieelever som riskerar att lämna grundskolan utan fullständiga betyg kostar stora mängder resurser, både sett till budget och personalresurser.

Istället kan man se till att stärka barnens förutsättningar redan vid en tidig ålder. Exempelvis genom att bygga upp en inlärningsförmåga och att säkerställa att varje barn har de språkliga kunskaper som krävs, inte minst när det handlar om barn med invandrarbakgrund som annars inte tar del av det svenska språket i vardagen. Det skulle innebära en stor vinst för skolorna, lärarna – och inte minst eleverna. Förslaget om att möjliggöra en tidigare förskolestart borde därför ha möjlighet att få en bred uppslutning bland partierna.

Studier om förskolans roll pekar i princip åt samma håll. Enligt en forskningsöversikt gjord av Folkhälsomyndigheten är barn som gått i förskola bättre på matematik och språk och lider av färre sjukdomar. I vuxen ålder är de dessutom mer benägna att ha en högre utbildnings- och inkomstnivå (2017).

Vad spelar en tidigarelagd förskolegång för roll, tänker nog en del skeptiker. Men de unga åren är väldigt formativa, barnen inhämtar kunskap och tränar sina sociala färdigheter på ett sätt utan motstycke. Förslaget är kanske ingen så kallad ”game-changer” som Perssons maxtaxa, men det är ett steg i rätt riktning för att få bukt med utanförskapet som tyvärr alldeles för många växer upp i.