Det har blivit dags att följa upp onsdagens resonemang på ledarplats rörande sambandet mellan förskolors storlek och placering. Underlaget denna gång utgörs av en färsk genomgång från facket Lärarförbundet, som baserat på statistik från 2021 levererar en presentation av det som kallas ”förskolans viktigaste nyckeltal”.
Resultatet visar att förskolorna i Motala kommun i snitt har 15 barn per barngrupp och att Vadstenas snitt är 14. Detta är i nivå med riket, medan Östergötlands snitt ligger på förvånansvärt låga elva barn. Medelvärdet ger dock bara en del av hela bilden, eftersom det innebär att det finns både större och mindre barngrupper. I Motala har 31 procent av barngrupperna fler barn än vad Skolverket rekommenderar. Det kan låta högt om man tittar på det enskilt, men det är faktiskt betydligt lägre än rikssnittet på 48 procent.
Skillnaden för småbarnsgrupper med barn i spannet 1-3 år är ännu större. Där är Motalas andel barngrupper med fler barn än rekommendationen 23 procent, jämfört med rikets 49. För Vadstenas del visar statistiken på en generellt god situation inom förskolan, med ett specifikt undantag i att 50 procent av småbarnsgrupperna var för stora.
Att kommunerna ligger bra till jämfört med andra är betydelsefullt, inte minst för barnen och personalen. Storlek på barngrupper och antal barn per heltidstjänst är viktiga mätvärden. Samtidigt säger de inte heller allt, det finns fler faktorer att ta hänsyn till. Utbildningsnivå och personalomsättning är ett par sådana. Därför är det också bra att både Motala och Vadstena ligger lågt i ”andel personal helt utan utbildning för arbete med barn” och högt i ”andel av personal med förskollärarexamen”.
Att MVT-kommunerna statistiskt sett ligger relativt bra till i nuläget ger samtidigt anledning till vaksamhet. Särskilt i ekonomiskt tuffa tider, vilket är precis det som vi kan förvänta oss under de närmaste åren, kommer prioriteringarna att bli hårdare. I det läget ligger det i farans riktning att områden där en kommun ligger steget före andra får stå tillbaka, till förmån för områden där kommunen ligger steget efter. För tjänstepersoner och politiker är just jämförelser med andra kommuner viktiga.
Med detta som bakgrund ska det bli mycket intressant att se hur de nya styren som nu tillträder kommer att prioritera resurserna. Kommer exempelvis den relativt goda situationen i förskolorna att kunna bestå framöver när den ekonomiska svångremmen dras åt?