Dags för någonting förutsägbart, att Lärarförbundet presenterar sin rankning över Sveriges skolkommuner baserat på föregående års statistik och resultat. Ungefär lika förutsägbart är det också att ledarskribenten tar upp ämnet skolresultat i MVT.
Betydligt mindre förutsägbart är Lärarförbundets beslut att lägga ner rankningen efter den aktuella omgången. ”Vi har nått en gräns. Ekonomin för skolorna ser allt sämre ut och likvärdigheten fortsätter att minska. Staten måste kliva in och ta över ansvaret” säger ordföranden Johanna Jaara Åstrand. Att på det här sättet lägga ner en välkänd, etablerad och mycket omskriven företeelse skulle nästan kunna vara ett aprilskämt, vilket speglar hur pass allvarligt förbundet bedömer att läget är för den svenska skolan som helhet. Som liberalt engagerad är det bara att instämma i ambitionen om ett förstatligande.
Lokalt i vårt område kan det konstateras att Vadstena ligger kvar i den absoluta kommuntoppen på plats två, precis som föregående år. Många faktorer håller hög klass, relativt sett andra kommuner. Det är bra, samtidigt som Vadstena kommun har det relativt lätt att prestera. Det finns en enda skola per stadium i en enda tätort. Utmaningarna utifrån segregation och migration är små. Det är klurigt, för att inte säga orättvist, att jämföra med andra kommuner som exempelvis har många olika skolor och en hög grad av social och/eller ekonomisk segregation.
Allt är dock inte guld och gröna skogar. Bakom Vadstenas goda förutsättningar och en fortsatt andraplats i rankningen döljer sig en dyster förändring för det aktuella året. Det är ett dramatiskt tapp som Vadstena kommun redovisar för skolresultaten i grundskolan. Tappet finns både avseende meritvärde, från plats 61 till 177 av 290 kommuner, och andel godkända elever i årskurs nio, från plats 29 till 163.
En titt på Motalas resultat i samma rankning visar på en rejält negativ utveckling. Från förra omgångens plats 83 rasar Motala kommun till plats 204. Lärarbehörighet, graden av sjukdom hos lärare, lärarlöner och kommunen som huvudman sjunker. Därtill sjunker skolresultaten kraftigt, från plats 67 till 226 för meritvärdet och från plats 121 till 206 för andelen godkända elever.
En redan mörk novembermånad blev därmed ännu gråare vid Vätterns östra stränder. Vad är orsaken till nedgången i skolresultat? Det lär grubblas garanterat en hel del inom skolorna och förvaltningarna i våra kommuner.