Utöver det röstade även ryssarna i motsvarande kommun- och regionval. När vi tänker på demokratiska val i Sverige är det dessvärre långt ifrån samma typ av demokratiska val vi ser hos vår östliga granne.
Den (o)demokratiska situationen i Ryssland är den värsta som skådats under hela president Vladimir Putins tjugoåriga mandatperiod. De senaste åren har demokratiaktivister mötts av ännu skarpare repression från regimen och ett stort antal oppositionella nekades att ställa upp som kandidater i valet. Putins säkerhetstjänst FSB har slagit hårdare och bredare mot allt fler oppositionspolitiker. Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, som under 2020 förgiftades av ryska säkerhetstjänsten (och mirakulöst överlevde), sitter fortsatt i fängelse för ett påhittat brott.
Det mest slående i det senaste valet var att regimen inte längre försöker dölja sitt fusk och mygel. I Sankt Petersburg utsattes den kände oppositionskandidaten Boris Visjnevskij för två så kallade "spoilerkandidater", det vill säga att två nya och till synes okända utmanare som kandiderade och försökte utge sig för att vara Visjnevskij (DN 8/9). Det räckte inte heller med att de utseendemässigt försökte se ut som honom: de två kandidaterna valde till och med att byta sina namn till Boris Visjnevskij. Regimen försökte inte ens dölja sitt sabotage. Tvärtom stod det klart och tydligt på valsedlarna att Putins lakejer gör allt för att inte förlora makten.
Höstens Dumaval kan därför ses som något av en generalrepetition inför nästnästa års presidentval. Det är egentligen först då – år 2024 - som makten prövas på riktigt, vilket onekligen är skrämmande för Putin och hans maktelit. Sommarens grundlagsändring möjliggör juridiskt för Putin att regera åtminstone fram till och med 2036. Det finns egentligen ingen naturlig efterträdare efter Rysslands starke man och det är därför som lagändringen kom till stånd. Bristen på en tydlig och stark efterträdare är en osäkerhet som den ryska eliten inte har råd med.
Men det är värt att komma ihåg är att Putin numera är en äldre herre som mycket väl kan sitta på posten till sin död. Vad som sker därefter är omöjligt att sia om. Man kan däremot utgå ifrån att det efterföljande maktvakuumet kommer att piska upp den politiska situationen till en rejäl storm.
Tills den dagen Putin är ute ur bilden måste omvärlden förbereda sig på en än större repression än den vi sett hittills. Chanserna till en reell demokratisk återkomst i Ryssland är i praktiken utraderade. De oppositionella som hade en chans att ta Ryssland mot en ljusare framtid har antingen flytt utomlands, fängslats eller förbjudits att ställa upp i val. Möjligheterna till förändring är mikroskopiska till följd av den förtryckande maktapparat som byggts upp under presidentens nu drygt tjugoåriga maktinnehav. Det är en sorglig verklighet för ett land som förtjänar så mycket mer.