Ledare: Du måste få avsky en religion

Domen mot politikern och provokatören Rasmus Paludan häromveckan markerar en oroande utveckling för yttrandefriheten i Sverige. Genom att tolka hans uttalanden om islam som missaktning mot muslimer har Malmö tingsrätt nu satt en potentiellt farlig praxis. Religionskritik kan bli straffbart beroende på hur den tolkas. Det här fallet väcker nu djupa frågor om huruvida vi är på väg mot en gråzon där yttranden om en religion kan censureras, något som riskerar att hämma både samhällsdebatten och det öppna samtalet. 
 
Om den här domen står sig riskerar vi att hamna på ett sluttande plan där det som borde vara en självklar del av en demokrati kan bli en förbjuden handling. 
 
Det hela tog fart i och med Paludans provokativa Sverigeturné valåret 2022. Med provokation som enda huvudsakliga syfte höll Paludan islamkritiska demonstrationer runt om i landet där bland annat koranen skändades och brändes. Detta resulterade i våldsamma upplopp runt om i landet, samt en debatt om yttrandefrihetens roll i vårt samhälle. Det diskuterades huruvida dessa handlingar var hets mot folkgrupp eller inte.
 
Nu, lite drygt två år senare, har detta prövats på riktigt. Rasmus Paludan dömdes för två fall av hets mot folkgrupp i Malmö 2022 och påföljden blev fyra månaders fängelse samt ett skadestånd på 20 000 kronor till en förolämpad person. 
 
Den andra åtalspunkten bör inte lämna några större frågetecken efter sig då Paludan absolut kan ha gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp. Paludan riktade då direkt missaktning mot tydligt utpekade folkgrupper och beskrev ”araber” och ”afrikaner” som mindre intelligenta, samt kopplade ihop dessa folkgrupper med kriminalitet. 
 
Däremot är det den första åtalspunkten som är väldigt tveksam. På en rastplats i utkanten av Malmö härdade och brände Paludan en koran samtidigt som han uttalade sig starkt kritiskt till islam som religion och dess påstådda förhållande till västerländska värderingar. Paludan påstod bland annat att islam är en våldsbenägen religion och dessutom inte kunde vara förenlig med västerländsk demokrati och yttrandefrihet. 
 
Malmö tingsrätt menade dock att dessa uttalanden gick över gränsen för religionskritik och riktades mot muslimer som grupp. Att säga att ”islam är bra på att döda” ansågs inte bara vara kritik mot en trosuppfattning, utan också ett generaliserande uttalande som är hets mot folkgrupp.
 
”Jag hoppas innerligt att det här blir överklagat och att hovrätten korrigerar när det gäller den första åtalspunkten. Om den skulle stå sig har vi i princip infört en form av blasfemilagstiftning i Sverige”, säger yttrandefrihetsexpert Nils Funcke i en intervju med Aftonbladet (5/11).
 
Utan att försvara Paludans handlingar så kommer hans överklagande av domen visa hur yttrandefriheten står sig när kraftig religionskritik sätts på prov. Det handlar om principen att få kritisera religiösa idéer utan att riskera att åtalas för hets mot folkgrupp. Religioner liksom politiska ideologier måste tåla att bli kritiserade och hårt angripna. 
 
Med andra ord: yttrandefriheten är inte gratis. Vi måste inse att dess pris är att folk blir kränkta, och det vore väldigt illa om det framöver skulle visa sig att det inte längre är tillåtet att avsky en viss religion.