På en presskonferens i Rosenbad på måndagseftermiddagen (16/10) tog kulturminister Alice Bah Khunke (MP) emot ett delbetänkande från Public service-utredningen av ordförande Sture Nordh. Den parlamentariska kommittén har kommit fram till att det behövs en ny finansieringsmodell för Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion.
Förslaget är förvisso redan känt: licenssystemet ska väck. I stället vill utredningen se en skatt, som ska betalas av alla över 18 år med inkomst. Pengarna ska vara öronmärkta till public service på samma sätt som begravningsavgiften och politikerna ska inte kunna höja eller sänka avgiften utan att ändra lagen.
Det finns en avgörande orsak till varför licenssystemet har spelat ut sin roll. Människor ser inte på teve i lika hög utsträckning som de gjorde förr. Åttio- och nittiotalisterna samlar inte sina familjer för att titta på den underhållning som SVT visar varje fredagskväll klockan åtta. I stället strömmar var och en sina favoritprogram från Netflix, SVT Play och andra tjänster. Men eftersom datorer och läsplattor inte räknas som mottagare behöver man inte betala någon avgift om man bara tittar på datorn och inte har någon teve hemma.
Finansieringen måste alltså uppdateras efter den nya tidens teknikutveckling och mediekonsumtion.
Public service spelar en viktig roll för att säkerställa produktion av sådant som inte bär sig på en fri marknad, och för att garantera att samhällsviktig information når medborgarna. Få tänker på det, men om public service avskaffas måste SOS Alarm upphandla VMA, Viktigt meddelande till allmänheten, som går ut i radion vid olyckor och kriser. I dag går informationen direkt från SOS till SR:s sändningsledning. Ett välfungerande system kan vara avgörande för medborgarnas säkerhet.
Att säkerställa framtiden för public service är viktigt av flera skäl, och kommitténs förslag är rimligt. Men det är mycket pengar det rör sig om. Alla svenskar som tjänar över 130 000 kronor om året, alltså mer än 11 000 i månaden, kommer att behöva betala 1 308 kronor varje år. Ett hushåll med två vuxna måste alltså betala över 2 600 kronor. Det är för högt belopp och en alltför stor utgiftshöjning för familjer som tidigare valde bort teve av ekonomiska skäl.
Public service bör därför bantas ner rejält, för att på så sätt få ner avgiften. Bort med rena underhållningsprogram, livsstilssajter för ungdomar och ren opinionsjournalistik. De tre bolagen bör slås ihop, och ettan och tvåan bör bli en kanal. Man kan också ifrågasätta nyttan med att Sveriges Televisions medarbetare ägnar dagarna åt att lägga ut lustiga små sociala medier-videor från humorprogram under titlar som ”tagga en vän som alltid kommer för sent” och ”alla behöver en pökklocka”.
Inför en skatt, men låt den ligga på max 300 kronor per person och år. Inget barn ska behöva sluta med flöjtlektioner för att mamma och pappa enligt lag måste börja betala för Dobidoo och Melodifestivalen. (Liberala nyhetsbyrån)
Karin Pihl