Så gott som alltid är det faktorer som socioekonomi och segregation som utgör basen för utanförskapet, vilket är fullt rimligt utifrån delar av de problem som samhället i dag ställs inför. Här handlar dessa diskussioner om storstadsområden, eller åtminstone om större tätorter.
I andra delar av landet finns i stället en annan typ av utanförskap, nämligen ett digitalt sådant. Av hushållen uppger 98 procent i Internetstiftelsens senaste stora undersökning att de har tillgång till internet och 93 procent använder sig av det varje dag. Det är i sammanhanget bra siffror, men de påvisar samtidigt en sårbar minoritet.
Det är nämligen tre procent av de svarande som uppger att de inte alls använder internet. Det är ett stort och växande problem för denna grupp, som alltså befinner sig i ett digitalt utanförskap. Många av dessa personer är pensionärer. Många av dessa personer bor ensamma. Många av dessa personer bor på landsbygden.
En orsak till utanförskapet på landsbygden är frånvaro av digital infrastruktur. Fortfarande finns kopparnätet för telefon kvar i delar av våra kommuner och utgör en viktig trygghet på olika sätt, både när det gäller telefoni och när det gäller tillgång till internet. Det är dock på väg att tas bort allt mer och när problem uppstår innan dess väljer Telia att inte reparera trasiga kablar.
Den tänkta ersättningen i brist på relevant infrastruktur som fibernät handlar ofta om ”mobilt bredband”. Citationstecknen används här fullt medvetet och aningen ironiskt, eftersom det är en illusion. Att beskriva en långsam och instabil mobil uppkoppling som ”bredband” enbart för att den tekniska lösningen håller en någorlunda hög hastighet i tätorter är i det närmaste ett hån mot dem som befinner sig på landsbygden.
Konkret pågår planering för och utbyggnad av äkta bredbandsnät på landsbygden i Motala och Vadstena. Det har tagit för lång tid mot vad som är önskvärt, vilket har drabbat personer i digitalt utanförskap och med dåliga förutsättningar. En fungerande digital infrastruktur även på landsbygden kommer att minska utanförskapet, samtidigt som det ger möjligheter till att få fler boende och mer liv utanför tätorterna.
Därför är det väldigt välkommet att inte minst Motala fortsätter att satsa på utbyggnaden i bland annat kommunens norra delar. Dessutom finns det aktiva och röststarka personer i bygderna som håller koll på utvecklingen. Utvecklingen och bevakningen är väldigt välkomna utifrån aspekten demokrati och delaktighet.