Det lokala i politiken fÄr inte glömmas bort

2018 stÀllde det nya lokala partiet Demokraterna upp i kommunalvalet i Göteborg upp för första gÄngen.

Allt fler lokala och regionala partier startas och fÄr inflytande över den lokala politiken.

Allt fler lokala och regionala partier startas och fÄr inflytande över den lokala politiken.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Ledare2021-05-31 05:30
Detta Àr en ledare. MVT:s ledarsida Àr oberoende liberal.

Partiet fokuserade frĂ€mst pĂ„ en frĂ„ga, det stora infrastrukturprojektet VĂ€stlĂ€nken, som de var starkt kritiska mot. De fĂ„ngade upp den opinion som fanns i frĂ„gan och fick nĂ€stan 17 procent av rösterna. 

I Hagfors kommun bildades inför samma val partiet Oberoende realister, som ocksÄ Àr tydligt lokalt fokuserat, vars första profilfrÄga var att stoppa nedlÀggningen av en högstadieskola. De lyckades fÄ 36 procent i kommunalvalet och styr nu kommunen. I DN (17/5) kunde man nyligen lÀsa ett lÀngre reportage om partiets snabba framgÄng.

Det finns idag ett antal kommuner dĂ€r nya, lokala partier vunnit inflytande. En gemensam nĂ€mnare Ă€r att de inte fokuserar pĂ„ ideologi eller skillnader mot andra partier pĂ„ höger-vĂ€nster-skalan, utan pĂ„ lokala sakfrĂ„gor. I de norrlĂ€ndska lĂ€nen finns flera sjukvĂ„rdspartier som krĂ€ver satsningar pĂ„ sjukvĂ„rden. I Eksjö kĂ€mpar ett lokalt parti för att bevara akutsjukhusen. 

Det Àr en intressant parallell bild av svensk politik som inte tar lika mycket plats i den nationella medierapporteringen som de taktiska vem-tar-vem-spekulationerna, men de lokala partierna fyller en tydlig funktion genom att spegla hur mÀnniskor runt om i landet ser pÄ politik. De vill ha mer information om beslut som fattas nÀra deras vardag, och de vill kunna pÄverka dem. Utan att behöva bry sig sÄ mycket om det dÀr andra, som partifÀrger, blockpolitik och vad nÄgon partiledning i Stockholm tycker.

Det Ă€r en viktig lĂ€rdom för de etablerade partierna att ha med sig. Intresset för traditionell partipolitik sjunker. Partierna fĂ„r fĂ€rre medlemmar och vi sĂ€tter mindre vĂ€rde pĂ„ ett medlemskap i en förening, vilket syns Ă€ven pĂ„ intresset för att exempelvis engagera sig fackligt. Folkrörelsernas tid, dĂ€r politiska stĂ€llningstaganden gick via fĂ€rdiga ideologiska paket har börjat ersĂ€ttas av nĂ„got annat. I takt med megatrender som digitalisering och ökad individualism föredrar allt fler svenskar att ta stĂ€llning i enskilda frĂ„gor i vardagen, hellre Ă€n att stödja ett helt Ă„siktspaket i ett parti. Dagens unga Ă€r mer engagerade Ă€n nĂ„gonsin pĂ„ nĂ€tet, men det Ă€r fĂ„ som gĂ„r via partierna. 

De lokala och pragmatiska partierna kan delvis vara svar pĂ„ detta, de vill engagera nya vĂ€ljare genom att rikta in sig pĂ„ specifika sakfrĂ„gor som pĂ„verkar deras vardag. Vilket Ă€r anledningen till att mĂ„nga ocksĂ„ anklagar dem för att vara populistiska. De etablerade politikerna Ă€r inte alltid glada över konkurrensen och menar att de tar ansvar för helheten pĂ„ ett sĂ€tt som de nya partierna inte gör. 

Visst kan det finnas problematiska drag av populism i vissa lokala frĂ„gor. Men de lokala partiernas framgĂ„ngar skickar ocksĂ„ en viktig pĂ„minnelse till politiker som blivit allt för teoretiska och nyttomaximerande. Politik finns ytterst till för medborgarna, och den pĂ„verkan som den har pĂ„ den enskildas liv Ă€r en frĂ„ga som man aldrig fĂ„r vifta bort. Ett större fokus pĂ„ lokal politik vore hĂ€lsosamt, och skulle kunna förstĂ€rkas av skilda valdagar till kommun och riksdag. Det kan vara nyttigt för etablissemanget att konfrontera sig sjĂ€lva ibland och rannsaka sig sjĂ€lv om vems intressen man egentligen sĂ€tter frĂ€mst. 

LĂ€s mer om