Alla måste erkänna att det kommer vara svårt efter valet, menade Annie Lööf (C) när hon gästade Ekots partiledarutfrågning (17/8). Där, liksom i en DN-intervju tidigare i veckan, gav Lööf besked om att partiet är beredda att sitta i en S-regering – en rätt naturlig konsekvens av partiets positionering de senaste åren. Att samarbetet kommer vara allt annat än naturligt var dock likaledes tydligt i tisdagens partiledardebatt i Expressen, när Lööf i flera frågor hamnade i hätskare konfrontation med det socialdemokratiska regeringsunderlaget än sina forna alliansvänner.
Talande var även hur nästan alla frågeställningar i Ekots utfrågning utgick från sakområden där C tycker annat än S, V och MP. Till sådan grad att programmet blev närmast ett trekvarts långt resonemang om regeringsfrågan. Det är ett hörn som Annie Lööf i mångt och mycket målat in sig själv i. Bättre blir det inte av att hon går i klinch med journalisterna för att de ställer utmanande frågor och kräver raka svar – när hon kallar den enträgna intervjutekniken "charmig" snuddar hon vid härskartekniker. Det är smärtsamt att lyssna på, och det är tydligt att Lööf är hårt pressad.
Att som Lööf gjort öppet varudeklarera inför valet finns det ingen skam i, och egentligen det finns många skäl att vilja sitta i regeringen om man ändå tänker sig att stötta statsministern. Genom att uttala intentionen – som i princip var underförstådd – högt försvagar hon dock partiets utgångspunkt och snuvar sig själv på vågmästarrollen. Mittens makt bygger på att man är beredd att dra åt andra hållet, om man inte får tillräckligt mycket som man vill. Men istället för att kräva liberalt inflytande i båda blocken har Lööf surrat sig vid den ena masten. Resultatet är en försvagad förhandlingsposition om vänsterblocket vinner och irrelevans om högerblocket blir störst.
Samtidigt gror missnöje internt i centerrörelsen. Partiets ungdomsförbund och studentförbund uttryckte båda stort missnöje med beskedet att man vill sitta i regering. Av Ekot fick Lööf frågan om hon oroar sig för att partiets benhårda SD-motstånd skulle kunna luckras upp om hon avgår, och svarade att hon inte har några intentioner att lämna. Gör partiet ett svagt val är risken dock att hon inte har några alternativ. Då är det sannolikt att de i partiet som är missnöjda med riktningen ser sin chans.
Redan nu har C att hantera konflikter inom sitt nya block och interna slitningar, som inte lär försvinna under hösten. Även om alla kan erkänna att det kommer att vara svårt efter valet, är det nog få som går en lika tuff höst till mötes som Annie Lööf.