Den svenska strategin är ett politiskt vägval

Under två timmar på söndagskvällen (17/1) blev såväl ansvariga myndighetspersoner som förtroendevalda utfrågade i Agenda om Sveriges hantering av coronakrisen. Hittills har över 10 000 människor – majoriteten av dem äldre – dött i covid-19 i Sverige.

Ansvaret för den svenska strategin ligger i slutändan på regeringen.

Ansvaret för den svenska strategin ligger i slutändan på regeringen.

Foto: Fredrik Sandberg / TT

Ledare2021-01-19 04:40
Detta är en ledare. MVT:s ledarsida är oberoende liberal.

Utfrågningen är välkommen. Efter att det en bit in på hösten stod klart att vårens höga smittspridning inte hindrade en andra våg har kritiken mot den svenska strategin vuxit sig starkare. Förtroendet för såväl Folkhälsomyndigheten som strategin i stort har minskat, konstateras i den senaste Coronabarometern framtagen på uppdrag av MSB.

Skillnaderna mellan den svenska strategin och andra länders, som gärna framhölls under våren, var mer nedtonade i utfrågningen. Statsepidemiologen Anders Tegnell kallade den “i grunden mycket lik den andra länder jobbar med”. Att en viss omsvängning ändå skett sägs inte rakt ut, men är svårt att missa. 

Under hösten verkade regeringen vara mån om att ta kommandot, efter att under lång tid pekat på att man lyssnade på experterna och endast införde åtgärder utefter Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Hanteringen blev plötsligt en politisk fråga, efter att man länge försökt låtsas som annat. Även om man ogärna kritiserar den med ord – i utfrågningen framhåller statsminister Stefan Löfven att vårens restriktioner var hårda och gav resultat – så säger regeringens handlande något annat. 

“Jag tycker det är att ta i att göra en sådan formulering” svarade socialminister Lena Hallengren (S) på frågan om hon inte är ansvarig för att så många dött på äldreboenden. Ensamt ansvarig är hon såklart inte, och hon har rätt när hon framhåller att det är kommunerna som har huvudansvaret för äldrevården. 

Samtidigt så pekar coronakommissionens rapport på just det fragmenterade ansvaret för äldrevården som en del av problemet. När pandemin väl bröt ut hade staten dålig överblick över kommunernas beredskap. Det är svårt att inte lägga det ansvaret på regeringen. Att flera rimliga åtgärder mot smittspridning infördes så sent – trots att det tidigt stort klart att äldre var särskilt utsatta – är även det ett politiskt ansvar. 

Kommissionen slog även fast att den höga smittspridningen i samhället generellt är den största orsaken att så många äldre dog. Regeringen har under hela pandemin velat distansera sig från strategin genom att skjuta tjänstemän som Anders Tegnell framför sig. 

Det går inte längre. Vägvalen i coronapandemin har hela tiden varit politiska, och de kommer att fortsätta vara det. Desto viktigare att såväl regeringen som regionpolitiker hålls ansvariga för det.