Gottsundaskolan i Uppsala har brunnit ner. Under natten till måndagen 8/10 fick polisen larm om inbrott på skolan, och upptäckte då att eld härjade inne i lokalerna. Enligt försäkringsbolaget kan kostnaderna för branden sluta på 100 miljoner kronor.
Som väl var skadades ingen människa. Men branden får ändå förödande konsekvenser. Chockade elever får ta sig till tillfälliga platser för sin undervisning. Att bygga upp en ny skola tar tid.
Två flickor under femton år är misstänkta för grov mordbrand, och kommer, om de bedöms vara skyldiga, troligen starta vuxenlivet som kraftigt skuldsatta. Trots att barnen inte är straffmyndiga kan de behöva betala skadestånd.
Gottsundaskolan är dessvärre inte det enda exemplet på en skola som brunnit ner den senaste tiden. Skolbränderna har ökat med 47 procent på två år, och Sverige har nu den största andelen anlagda skolbränder i världen. Den främsta orsaken till de häpnadsväckande siffrorna är just att de anlagda bränderna ökar, enligt Brandskyddsföreningen. I fjol sattes 667 skolor i brand. 64 procent av dem var avsiktliga.
Varför sätter man fjutt på sin skola? Styrelsen för svensk brandforskning pekar på flera faktorer. Det kan handla om att man vill vandalisera. En annan anledning är att man vill slippa ett läxförhör, eller att man lider av psykiska problem. Bränderna kan ge spänning i vardagen eller uttrycka frustration. Skolor som ligger i utsatta områden är mest drabbade.
Alla bränder leder givetvis inte till att hela skolan brinner ner. Men eld är farligt och om en brand väl börjar sprida sig kan det vara svårt att ta kontroll över den. Antagligen är det bara en tidsfråga innan det första dödsfallet inträffar.
Bränder är inte samma sak som klotter och stinkbomber i matsalen. Att tända eld på ett föremål i en skola innebär att man utsätter sig själv och andra för livsfara. Sveriges kommuner och rektorer måste därför kraftsamla mot bränderna.
Problemet bör angripas från två håll. Det ena rör den praktiska utformningen av skollokalerna. Öppna och synliga ytor gör det lättare att upptäcka en brand. Att stolar och bord är gjorda av svårantändliga material är en annan förebyggande åtgärd, liksom bra branddörrar.
Den andra delen handlar om att arbeta förebyggande med ungdomarnas kunskaper om brandrisker, och att jobba med attitydproblem. Det behövs en “New York-modell” för skolan – markera mot små ordningsstörelser som skolk och klotter för att skapa en trygg skolmiljö. När någon ens kommer på tanken att starta en eld i skolbiblioteket har det redan gått för långt. (Liberala nyhetsbyrån)