Ledare: Bolund stänger en hel generation ute

Det är inte en uppseendeväckande siffra utan en normal ökning som följer bostadspriserna, men den borde ändå vara skäl till ett uppvaknande för Finansinspektionen och inte minst finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Skuldsättningens utveckling berättar nämligen att de otaliga åtgärder som myndigheter och politiker infört för att försöka begränsa utlåningen inte haft avsedda effekter. Bostadspriserna tickar uppåt, corona eller ej, och lånen följer med. Bolånetak, skuldkvotstak, dubbla amorteringskrav och höga Kvar att leva på-kalkyler har däremot haft en annan, på många sätt ödesdiger effekt: för unga och låginkomsttagare är det numera praktiskt sett omöjligt att köpa en bostad. 

Problemet illustreras tydligt av Dagens Nyheters Bostadsguiden, en kalkylator som visar var i landet man har råd att köpa en bostad givet en viss inkomst och ett visst sparkapital. Med hjälp av den kan man konstatera att en undersköterska med månadslön på 25 000 kronor och ett sparkapital på 100 000 är utestängd från bostadsmarknaden i Sveriges 50 största städer. 

Att bostadspriserna i storstadsregionerna är höga må vara en sak, men det anmärkningsvärda är att inte ens personer med goda inkomster, ett rejält sparande, och som vill bosätta sig i en medelstor stad får chansen. Den som tjänar 35 000 kr i månaden – en typisk ingångslön för en ingenjör – och har 170 000 på banken får ändå inte köpa en 2-rummare i Falun, Umeå, Luleå, Karlstad eller Jönköping. Hyresmarknaden kan vara ett alternativ, men köerna är på många håll hopplöst långa som ett resultat av hyresregleringen.

Som sagt har alla krav och regleringar inte ens minskat skuldsättningen på det totala, vilket är logiskt eftersom det inte är de yngre eller kapitalsvaga köparna som står för de stora volymerna i utlåningen. Hushåll med lägre inkomster stängs ute, medan höginkomsttagare kan låna mångdubbelt större belopp utan problem.

Därtill har amorteringskraven och kreditregleringarna fått byggandet att stanna av. Byggföretagen uppskattar att 35 000 nya bostäder påbörjas under 2020 – nästan hälften av den mängd som påbörjades under 2017, innan ytterligare ett amorteringskrav infördes. Det riskerar att fortsätta driva på prisutvecklingen på de befintliga bostäderna, och göra kalkylerna ännu sämre för unga och låginkomsttagare. Till råga på allt bedömer Byggföretagen att BNP-tillväxten för den svenska ekonomin som helhet blir en procentenhet lägre på grund av amorteringskraven och bolånetaket – en samhällsförlust på drygt 50 miljarder kronor.

Erfarenheterna är solklara och konsekvenserna för drabbade grupper är enorma. Ändå envisas Per Bolund med att hålla fast vid amorteringskraven och kreditregleringarna. De ungdomar som inte kan låna av “föräldrabanken” eller har nog med ködagar får under tiden kuska vidare på andrahandsboenden och rivningskontrakt. Allt medan övriga hushåll lånar vidare.