Biblioteken viktiga för jämlikhet

Biblioteken är centrala för att skapa en ökad jämlikhet i kulturkonsumtionen, enligt en ny rapport.

Biblioteken är centrala för att skapa en ökad jämlikhet i kulturkonsumtionen, enligt en ny rapport.

Foto: Anders Törnström

Ledare2019-03-01 05:00
Detta är en ledare. MVT:s ledarsida är oberoende liberal.

Under en stund på biblioteket i Motala tog sig MVT:s ledarskribent en funderare på kulturens ställning. Samma dag fanns ett antal politiker på plats för diskussion i entrén och den digitala första hjälpen var i full gång för att stötta invånare i den digitala vardagen. Människor konsumerade böcker i olika former, minglade eller lånade datorer för nytta och nöje.

Det myllrade av människor på biblioteket denna onsdagseftermiddag. Allt från spädbarn till årsrika pensionärer samlades på en och samma arena. En av de personer som fanns på plats var kommunstyrelsens ordförande Kåre Friberg, som just samma dag hade uttalat sig i MVT angående en omförhandling av hyran för bibliotekets lokaler. Orsaken är bland annat ett kraftigt eftersatt underhåll och det framgår tydligt för besökarna att lokalerna har sina bästa dagar bakom sig. Långt bakom sig.

Biblioteken är viktiga kulturinstitutioner som har en betydande roll att spela i samhället. Inte minst gäller det i arbetet för jämlikhet, där exempelvis den digitala första hjälpen är ett kreativt inslag som minskar klyftor och bidrar till att skapa en större demokratisk delaktighet hos medborgarna.

Inte minst därför är det glädjande att situationen under Alliansen Motalas ledning lyfts till diskussion, även om det som beskrivs som ”en mindre konstavdelning” inte är tillräckligt. Behovet av en konsthall lever i högsta grad.

I sammanhanget publicerade den fackliga organisationen LO i veckan en rapport om kulturen och ojämlikheten. I denna konstateras föga förvånande att faktorer som klass, utbildning och kön är avgörande för på vilket sätt och i vilken omfattning man tar del av kultur. Högutbildade kvinnor i storstäderna är den grupp som har den mest omfattade konsumtionen.

Det är värt att reflektera kring orsaken till att LO gör en sådan undersökning och vad den baseras på. Rapportens syfte är att ”beskriva ojämlikhetens framväxt och konsekvenser, förstå vad det är som driver den och att ta fram förslag på hur jämlikheten kan öka”, med SOM-institutets undersökningar som främsta underlag.

Svensken i allmänhet sägs vara intresserad av och konsumera kultur i en relativt hög grad. Samtidigt konstateras att politiken har misslyckats ur ett jämlikhetsperspektiv, åtminstone om syftet är att jämna ut skillnader. Det är bevisligen svårt att förändra vanorna, även om kultur där människor själva är aktiva i utövandet och biblioteksbesök är drivande åt det jämlika hållet.

Den intresserade rekommenderas läsning av rapporten, med brasklappen att vara medveten om avsändarens karaktär. Intressant är oavsett det att personen bakom rapporten, journalisten och författaren Per Bengtsson, förespråkar en större satsning på kultur som görs tillgänglig via internet. Detta gynnar bland annat landsbygden.

Det första och tydligaste riktningsförslag som pekas ut för att skapa en ökad jämlikhet i kulturkonsumtionen är ändå att just satsa på biblioteken. Att göra dem till mötesplatser med liv och rörelse. Här finns alltså en god möjlighet för Motala att jobba vidare på det som redan finns, men för det krävs både ändamålsenliga lokaler och ett fortsatt politiskt intresse.