Någonting som har uppmärksammats på olika håll under den senaste tiden är den hittills dolda sidan av det mänskliga myntet. Hur samhället (inte) hanterar människor med det som kallas särbegåvning. Att vara särbegåvad innebär inte att ha en specifik diagnos, men det innebär att ha en hög intellektuell förmåga som gör det lättare att lära och utvecklas.
Att varje barn möts på ett individuellt sätt utifrån sina egna förutsättningar är i högsta grad en liberal grundprincip. Glädjande nog får den allt större fäste runt om i landets skolor.
Det är sunt att skolans värld har ett särskilt fokus på att hjälpa de elever som på olika sätt och av olika anledningar har det tufft i skolan. Behovet av stöd kan handla om konkreta faktorer som inlärningssvårigheter eller diagnoser. Det kan även handla om den naturliga egenskapen hos oss människor att vara mer eller mindre bra på vissa saker.
Hjärnan hos särbegåvade barn arbetar snabbare än vanligt. Det gör att den för att stimuleras och kunna fortsätta att utvecklas behöver andra typer av utmaningar och uppgifter. Generellt är dessa barn kreativa, vilket om det inte hanteras rätt kan medföra en rastlöshet. En sorts myror i brallan hos vissa elever i ett klassrum kan mycket väl bero på understimulering. De har nämligen myror i skallen.
Många särbegåvade barn har drag av att vara mer känsliga. De löper därmed en större risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Inte minst därför är det viktigt att kunna möta dessa barn på rätt sätt, för att de också ska kunna må bra i livet.
Det händer mycket inom skolans värld när det gäller att identifiera särbegåvning och att möta berörda elever med lämpliga metoder. Skolverket har ett särskilt stödmaterial inom området. Sveriges kommuner och landsting har en handlingsplan, som riktar sig både till elever inom förskolan och inom grundskolan. Precis som med så mycket annat är det viktigt att fånga upp dessa egenskaper hos barnen tidigt, för att kunna hamna rätt så snabbt som möjligt.
Att Linköpings kommun satsar på att möta särbegåvade elever i deras skolvardag är ett utmärkt initiativ, som alla kommuner borde ta efter. I dag har ett 30-tal av landets 290 kommuner handlingsplaner inom området. Intresseorganisationers inblandning och aktiva mentorer är ett par konkreta inslag i anknytning till skolverksamheten.
Att sprida kunskap om att det går att ha myror i skallen och hur vi hanterar dem på bästa sätt medför både högre kompetens och mer välmående särbegåvade personer.