Älskade, hatade högtider. Många är de, kommer tillbaka gör de, och spelar roll i våra liv gör de. Vissa för med sig glädje och gemenskap, andra eftertanke och sorg, ytterligare några innebär för många inget annat än en axelryckning.
Men vad är egentligen en högtid? Konsulterar man Wikipedia ges det korta och koncisa svaret att en ”högtid är ett tillfälle när man bryter vardagens sysslor för att fira något”. De kan vara grundade på olika sammanhang som religion, kultur eller någonting helt annat.
Det finns numera särskilda dagar för både det ena och det andra, exempelvis kanelbullar och ordvitsar för att nämna några. Det råder inflation och i det närmaste anarki när det gäller dessa dagar, där den som lyckas bäst med marknadsföringen också verkar få störst genomslag.
Väldigt ofta, eller till och med alltid, finns det kommersiella intressen inblandade i våra olika högtider. Den moderna varianten av julen som många nu ser fram emot är det största exemplet på detta, men det kryllar av andra högtider där mer eller mindre kreativa aktörer tar vara på de möjligheter som finns. Det behöver inte vara något fel i det, tvärtom, men ibland går det till överdrift.
I torsdags var det för övrigt dags för en av de mer udda årliga högtiderna, ett ordval som alltså tillåts i sammanhanget. Den 7 november är nämligen kladdkakans dag i Sverige sedan drygt ett decennium tillbaka. Flera miljoner kladdkakor äts just denna dag i vårt avlånga land där blodsockernivåerna tillfälligt höjs ett par snäpp. Många av dessa kladdkakor köps i butiker och på bagerier, vilket understryker just den kommersiella aspekten på denna högtid.
En av de mer smaskiga varianterna av detta bakverk verkar bland vanliga butiker vara mer eller mindre unik för ICA Maxi i Motala, åtminstone när det gäller MVT:s ledarskribents kännedom i västra länsdelen. Den oförskämt goda snickerskladdkakan, garnerad med jordnötter, som kan inhandlas just här är värd några extra mils färd om så krävs. Måtte den inte försvinna ur sortimentet.
I morgon är det nu dags för en relativt gammal högtid, nämligen fars dag. Här är ursprunget från 1910-talets USA baserat på det enkla och logiska hyllandet av fadersgestalter. Ändå påstås det att det redan i ett tidigt skede förekom kritik kring kommersialisering av högtiden. Intåget i Sverige inträffade på 1930-talet, men det var först runt 1990 som den kommersiella aspekten av fars dag tog fart på allvar här. I sammanhanget kan det noteras att mors dag har en liknande historia, både sett till ursprung och utveckling.
Någonting som har förändrats under detta århundrade av firandet är vilka förväntningar en mor respektive en far får leva med när det gäller hushållssysslor, beteende och annat. Samhället har förändrats enormt under denna tidsperiod och till sist började också de typiska moders- och fadersgestalterna att förändras.
Den reflektionen kan fördjupas vid ett senare tillfälle, men oavsett finns det väldigt många mödrar och fäder där ute som förtjänar positiv uppmärksamhet. Just denna söndag kan det välförtjänt få vara fars dag, men hur kommersiell du väljer att göra den är helt upp till dig.
Tobias Josefsson