Offentliga verksamheter som kommuner är speciella till sin karaktär och har stora skyldigheter, både gentemot medborgare och andra aktörer i samhället. Inte minst gäller det för inblandning i näringsverksamhet av varierande slag, där kommuner då och då ger sig in i olika branscher via kommunägda aktiebolag.
Enligt den svenska konkurrenslagstiftningen är inte kommuner, regioner/landsting, staten eller deras respektive bolag vilka aktörer som helst. De måste förhålla sig till en situation där de alltid noga måste kunna motivera sin närvaro på en marknad.
Dessa offentliga aktörer har nämligen ofta helt andra förutsättningar när de agerar i kommersiella sammanhang, vilket bland annat kan resultera i osund konkurrens och att privata bolag slås ut.
Det finns dock inga absoluta regler kring detta, utan varje fall måste bedömas var för sig. Ett agerande i en viss kommun kan därmed vara godtagbart ur konkurrenshänseende, medan det i en grannkommun inte är det. Förutsättningarna kan variera väldigt mycket.
Om marknaden har fallerat i att leverera en viss samhällsnytta kan det vara motiverat att en kommun ger sig in som en aktiv aktör, för att se till att servicen upprätthålls. Fallet bredband på landsbygd och i mindre tätorter faller ofta inom ramen för detta motiverade agerande. Vi har alltför tydligt i fallet Motala upplevt ett marknadsmisslyckande i kommunens norra delar, något som Motala kommun nu försöker parera för.
För Vadstenas del har det tidigare kommunöverskridande samarbetet Vökby inte riktigt blivit den framgång som man hoppades och övergår nu i en delvis annan form. Vadstenas kommunfullmäktige har i dagarna beslutat att köpa en fjärdedel av Smånet AB, som i sin tur äger Vökby Bredbands AB.
Syftet med denna förändring har en invecklad karaktär, men syftet är att fler tjänsteleverantörer ska kunna finnas i bredbandsnätet. Det förbättrar konkurrensen och bör kunna gynna konsumenterna, apropå ovan nämnd lagstiftning. I grunden är det alltså en god tanke att utifrån ett knepigt nuläge försöka förbättra situationen.
Beslutet i kommunfullmäktige, eller snarare underlaget inför beslutet, har nu resulterat i en politisk konflikt. Oppositionspartiet Konsensus reserverade sig mot beslutet, med hänvisning till att de anser att det är för riskfyllt. I stället hade de önskat ett större arbete kring operatörsfrågan genom att säga upp avtalet med Vökby för att börja om på ny kula. Majoriteten ansåg däremot inte att detta omtag var den rätta vägen framåt, utan gick i stället på den föreslagna linjen.
För ovanlighetens skull i konflikter av det här slaget är det möjligt att hålla med båda parter. Principiellt finns det invändningar att göra både mot riskerna och mot upplägget, vilket Konsensus är inne på. Det handlar nämligen också att hantera skattepengar på ett ansvarsfullt sätt och göra det med väl underbyggda beslut, inte bara att förhålla sig till en viss lagstiftning.
Majoriteten har samtidigt fog för att agerandet är godtagbart utifrån konkurrenshänseende och att det antagligen är det som ger mest verklig effekt för konsumenterna, utan att dra saker i långbänk. Ibland kan båda sidor av myntet vara den rätta sidan.
Tobias Josefsson