Det är märkligt hur snabbt man glömmer. Hur enkelt det går att vänja sig vid ett sätt att leva och sedan vänja sig av med sådant som under en tid blev självklarheter. När covidpandemin härjade som värst under 2020 och 2021 lärde vi oss att hålla avstånd, att alltid vara extra noga med att tvätta händerna och sprita efter att vi varit ute. Vi minsta tecken på sjukdom höll sig folk hemma och inga snoriga hostiga ungar lämnades på förskolan.
Men det var då och nu är nu. Vi trängs återigen som aldrig förr i kollektivtrafiken. I mataffären hostar någon en i nacken när man står i kö till kassan. Kollegan snyter sig gång på gång under mötet och handspriten lyser med sin frånvaro. På förskolorna går virusen runt, runt, runt eftersom barn skickats tillbaka innan de är friska och föräldrar chansar och lämnar trots att de misstänker att feber är på ingång. Kanske hinner man jobba ett par timmar i alla fall innan personalen ringer?
Både höstens intåg och människors beteende gör att det knappast är underligt att covid-19-smittan ökat den senaste tiden, och förväntas att öka ytterligare. Enligt Folkhälsomyndigheten är de flesta regioner och alla åldersgrupper drabbade. Fler blir inlagda och behöver intensivvård och även antalet avlidna har ökat.
I dag innebär det visserligen inte samma fara att drabbas av covid-19, som det gjorde för ett par år sedan. Sjukvården har lärt sig att hantera och behandla viruset och dess följdsjukdomar på ett betydligt bättre sätt. Själva viruset har muterat ett flertal gånger och de nya sorterna är sällan lika aggressiva eller farliga som det som nådde oss 2020. Majoriteten av befolkningen har också en grundvaccination och riskgrupper ofta betydligt mer. Det betyder dock inte att vi bör luta oss tillbaka.
Utöver att coronaviruset återigen sprids snabbt är även RS på ingång. Även om antalet rapporterade RS-fall i Sverige just nu är lågt, bedömer sjukvården att de kommer att öka. De senaste veckorna har det rapporterats fall från 16 av 21 regioner. De flesta hos barn under 5 år, vilken är den grupp som riskerar att fara mest illa. Även om det är ovanligt händer det att barn i Sverige dör till följd av RS-virus.
Utifrån rådande läge hade det varit välkommet om människor i högre grad hade behållit en del av de kunskaper och vanor de skaffade sig under pandemins första år. Det finns mycket vi kan göra för att minska smittspridningen och skydda framförallt utsatta grupper som små barn och äldre från såväl covid-19 som RS. Att inte tvingas isolera sig i onödan är en sak. Människor måste få umgås, gå ut och äta, shoppa och dansa. Sådant skapar lycka och livskvalitet och får även samhällets hjul att rulla.
Men varför inte tänka till på bussen, tåget eller i mataffären? Även om de där klistermärkena på golvet nästan inte syns längre så går det att hålla avstånd. Undvik trängsel i den mån det går. Tvätta händerna, sprita när man varit ute och stanna hemma om man känner sig risig. Och lämna inte ungar på väg att insjukna eller som inte hunnit bli friska på förskolan. I värsta fall smittar de en kompis som har ett nyfött syskon hemma.
Den viktigaste lärdomen av pandemin var att vara rädda om oss själva och varandra. Låt inte den insikten försvinna tillsammans med minnet av hur det var att leva i ett nedstängt samhälle. Med gemensamma ansträngningar, avstånd och handsprit, räddas liv i virustider.
Malin Lernfelt
Liberala Nyhetsbyrån