Ledare: Även mindre allvarlig brottslighet måste lagföras

Vid Stockholms läns samtliga sex tingsrätter har antalet brottmål som kommer in minskat under året. Vid Södertäljes och Södertörns tingsrätter är minskningen så stor som 11 respektive 12 procent när man jämför perioden januari till september 2021 med 2022. När det kommer till antalet avgjorda mål är minskningen ännu större. Under samma perioder avgjordes exempelvis 15 respektive 20 procent färre mål efter huvudförhandling i Stockholms och Nackas tingsrätter. Och Domstolsverkets siffror visar samma tendenser i övriga delar av landet.

Vid en första anblick kan det tyckas positivt att färre brott når domstolarna. Det hade ju kunnat ha att gör med att färre brott faktiskt begås. Men anledningen beskrivs dessvärre av lagmännen – det vill säga de högsta cheferna vid tingsrätterna – som att de mål som kommer in allt oftare innefattar stora och komplexa utredningar om grova brott som tar mycket mer av tingsrätternas tid och resurser i anspråk än vad som normalt har varit fallet.

Trots att det är rimligt att grova brott prioriteras av polisen är det förenat med negativa konsekvenser att färre brott av mindre allvarlig karaktär når domstolarna. Det är nämligen ett symptom på att polis och åklagare inte har haft tid att på ett samvetsgrant sätt utreda många brott. Fler brott riskerar då att preskriberas innan de hinner avgöras och en lång väntan på att ett brott avgörs är till men för såväl brottsoffret såväl som den brottsmisstänkte.

På aggregerad nivå kan dessutom mindre allvarlig brottslighet vara minst lika skadlig som grov brottslighet – för detaljhandeln är exempelvis kostnaderna för snatterier mångdubbelt så höga som för rån. När färre brott som anses mindre allvarliga uppklaras riskerar rättssamhället på sikt att indirekt signalera att dessa brott accepteras. Och det är inte sällan genom upptäckten av lindrigare brottslighet som samhället kan stämma i bäcken istället för ån och se till att avbryta en utveckling mot en mer yrkesmässig brottsbana.

Utvecklingen får också oönskade budgetkonsekvenser eftersom domstolarna får anslag efter antal avgjorda mål och inte efter faktisk arbetsbelastning. Trots att arbetsbelastningen knappast har minskat får till exempel Nacka tingsrätt 1,5 miljoner mindre i anslag nästa år till följd av färre avgjorda ärenden. Självfallet måste rättsordningen ge de allvarligaste brotten tyngst prioritet, men samtidigt finns det flera starka skäl att se över anslagsmodellen så domstolar inte missgynnas av att just prioritera dem, samt att se till att polisen fortsatt handlägger även de mindre allvarliga brotten effektivt.