Arvsfondens pengar ska inte stödja klankultur

Om AllmÀnna arvsfonden ska finnas kvar behövs en ordentlig genomlysning och förÀndrade regler för vem som avgör vilka arv som ska omhÀndertas.

AllmÀnna arvsfonden har betalat ut miljonbelopp till en förening dÀr stÀdning och skurning ansetts vara kvinnogöra.

AllmÀnna arvsfonden har betalat ut miljonbelopp till en förening dÀr stÀdning och skurning ansetts vara kvinnogöra.

Foto: Leif R Jansson/TT

Ledare2022-02-01 05:00
Detta Àr en ledare. MVT:s ledarsida Àr oberoende liberal.

Hösten 2020 uppmÀrksammade den dÄ 22-Äriga Nasteho Mohamed, idag riksdagskandidat för Centerpartiet, att det inom den somaliska föreningen UMIS förekom klantÀnk och konservativa normer. Mohamed berÀttade bland annat om hur hon hos UMIS uppmanats att skura toaletterna eftersom det var ett kvinnogöra.

UMIS var vid tidpunkten mottagare av miljonbelopp i stöd frÄn statliga AllmÀnna arvsfonden, nÄgot som krÀver att organisationens verksamhet inte strider mot fondens vÀrderingar om lika rÀttigheter oavsett könstillhörighet. Det gÄr knappast ihop med klantÀnk och patriarkala strukturer.

SVT:s Uppdrag granskning kunde förra veckan avslöja att AllmÀnna arvsfonden aldrig tog kontakt med Nasteho Mohamed eller pÄ allvar försökte gÄ till botten med om UMIS faktiskt Àgnade sig Ät att underblÄsa klankultur. IstÀllet instruerade arvsfondens handlÀggare föreningen om hur den skulle svara för att bli godkÀnd för fortsatta utbetalningar. DÀrefter fick UMIS ytterligare nÀstan en miljon kronor.

PÄ sin hemsida skriver AllmÀnna arvsfonden med anledning av SVT:s granskning: "Vi tog del av berÀttelsen och Àven om ord stod mot ord (det var inga vittnen till hÀndelsen) sÄ utgick vi frÄn att det var den situation som den unga kvinnan upplevt som skulle utredas och besvaras av föreningen. Det fanns dÀrför inte nÄgon anledning att ytterligare fÄ bekrÀftat eller ifrÄgasÀtta vad hon hade upplevt."

Att det borde Äligga en statlig fond som betalar ut miljontals kronor att sÀkerstÀlla att dessa pengar hamnar rÀtt verkar inte föresvÀva ansvariga tjÀnstemÀn. Fallet med UMIS Àr heller inte första gÄngen AllmÀnna arvsfonden har kritiserats för dÄligt omdöme och bristande kontroll. GÄng efter annan har granskningar frÄn medier eller myndigheter som Riksrevisionen visat att arvsfonden inte lever upp till sina föreskrifter.

AllmÀnna arvsfonden fÄr Àven Äterkommande kritik för sÀttet man tillskansar sig arv. Fonden lutar sig mot hundraÄriga paragrafer, höga beviskrav och rÀttsprocesser för att lÀgga beslag pÄ arv frÄn personer som saknar lagenliga arvingar eller testamente. I Àrenden dÀr den avlidnes vilja trots allt varit vÀlkÀnd, kan Kammarkollegiet fatta beslut om att avstÄ arvet. Det sker dock sÀllan. TvÀrtom tar man ofta strid mot enskilda. Förmodligen för att Kammarkollegiet bÄde Àr den myndighet som förvaltar AllmÀnna arvsfonden och som beslutar om vilka förmögenheter som ska tas om hand av staten. Det Àr i sig en orimlig ordning.

Den 1 juli förra Ă„ret trĂ€dde en ny arvsfondslag i kraft. Den innebĂ€r en möjlighet att förhindra att beviljat stöd betalas ut om kraven för stöd inte uppfylls, och utökade möjligheter att Ă„terkrĂ€va pengar som redan betalats ut. För att en sĂ„dan lag ska fungera i praktiken krĂ€vs dock att de som arbetar med att fördela bidragen Ă€r intresserade av att motverka att pengar gĂ„r till organisationer som inte uppfyller kraven. SĂ„ verkar inte vara fallet. 

Om AllmÀnna arvsfonden i framtiden ska ha nÄgot existensberÀttigande krÀvs en ordentlig genomlysning och förÀndrade regelverk som garanterar sÄvÀl rÀttssÀkerhet som att pengar inte hamnar hos föreningar som anser att kvinnor har en skyldighet att skura toaletten.