Vi börjar bli vana nu. Först inför de rödgröna skatter, regler och reformer som får ohållbara konsekvenser för stora grupper medborgare. När allt håller på att gå åt pipsvängen ska det sedan lappas och lagas med hjälp av olika bidrag. De skenande elpriserna som till stor del bottnar i en usel energipolitik ska lösas med elbidrag. Reduktionsplikten som innebär både dyrare och sämre bränsle och försvårar för både transportbranschen och hushållen ska motverkas med bilbidrag.
Och nu ska de orimliga lånekrav som stänger ute framför allt unga människor från bostadsmarknaden kunna kringgås med hjälp av startlån, där staten går in som garant. Det föreslog en statlig utredning som bostadsminister Johan Danielsson (S) tog emot häromdagen (4/4).
Idag krävs att den som vill låna pengar till en bostad har en kontantinsats på minst 15 procent. Med dagens höga bostadspriser innebär det att det inte räcker att unga människor skaffar sig en stabil fast inkomst på en rimlig nivå utan att de också måste hosta upp flera hundra tusen kronor på bordet – i alla fall om de har tänkt att bo i närheten av en större stad. Vissa har tur och har rika föräldrar som kan hjälpa till eller i alla fall sådana som har möjlighet att höja lånet på sitt eget hus och på så sätt stötta upp med en kontantinsats. Andra har det inte. Utredaren Eva Nordström föreslår därför att förstagångsköpare ska kunna låna till 95 procent av bostadens marknadsvärde. Maxbeloppet för startlånet ska ligga på 250 000 per person. Ett par som köper bostad tillsammans ska alltså kunna låna en halv miljon extra.
Att det är ett samhällsproblem att bostadspriserna rusar och många unga som vill köpa en bostad och påbörja sitt vuxenliv möts av en hög mur som är svår att ta sig över, är de flesta seriösa bedömare överens om. Men det är beklagligt att de styrande hittar på olika särlösningar istället för att gå till grunden med vad det är som försatt oss i rådande situation och försöka rätta till detta.
Anledningen till att unga har svårt att få lån är dels kravet på kontantinsats och höga Kvar att leva på-kalkyler, men också de skärpta amorteringskraven. Sedan några år tillbaka måste alla som tar nya bolån med en belåningsgrad på över 70 procent av fastighetens marknadsvärde amortera två procent av lånet. Hushåll som har bolån som överstiger den samlade årsinkomsten med 4,5 procent måste amortera ytterligare en procent. Systemet är stelbent och oflexibelt och tar inga som helst hänsyn till individuella faktorer. En fastighetsägare får inte heller omvärdera sitt hus oftare än vart femte år, oavsett hur marknaden utvecklas eller om man gjort sådant som höjer husets värde. Förra året visade en analys från den statliga banken SBAB att amorteringskraven allvarligt försvårat bostadsköp för tiotusentals unga och även många andra utanför de högsta inkomstskikten.
Både nationalekonomer och flera av de borgerliga partierna har krävt mildrade amorteringskrav. Det är där regeringen borde börja. För vad spelar det egentligen för roll om någon får låna extra till kontantinsats om de inte har en chans att tvångsamortera hela tre procent om året?