Pensionerna, integrationen, Nato samt energi och klimat. Det var ämnena som stod på agendan i söndagens partiledardebatt i SVT (8/5). För Liberalernas färska partiledare Johan Pehrson, som gjorde sin första tv-debatt, tycks det ha varit en tacksam lista.
Det är frågor som varit viktiga för partiet, och där de flesta med tiden har gett dem rätt. Något som partiet nyligen anspelade på i en affischkampanj med Pehrson iklädd näbbstövlar och med en telefon med utdragbar antenn: reliker som får illustrera hur länge L varit för kärnkraft och språkkrav för medborgarskap – då var de nämligen moderna.
Tittarnas betyg på Pehrson placerade honom någonstans i mitten bland partiledarna – med bättre betyg än Nooshi Dadgostar (V), Annie Lööf (C) och Märta Stenevi (MP) som alla är betydligt varmare i partiledarkläderna. Väl godkänt för en debutant. För L, som legat stadigt parkerade under riksdagsspärren och fick ynka 2,5 procent i SVT/Novus majmätning, kan insatsen dock vara mer betydelsefull än så: en så bra början för Pehrson inger hopp och ingjuter mod inför den stundande valrörelsen. Det behövs i ett parti som varit modstulet och sargat av interna bråk. Nu syns stridsvilja i liberalpartisternas ögon.
Inte bara ämnesvalen, utan även själva debatten illustrerade hur flera partier följt efter Liberalerna i viktiga frågor. Tydligast var det i Nato-duellen, där Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S) var så rörande överens att det knappast kunde kallas debatt. När debatten öppnade upp för alla partier försvarade Kristersson S-ledaren från attacker vänsterifrån. Efter att S lämnat sitt besked om Nato, vilket partisekreteraren Tobias Baudin bekräftat kommer ske på söndag (15/5), på dagen en vecka efter debatten, lär det troligen finnas en mycket bred majoritet för medlemskap i riksdagen, med MP och V som enda kvarvarande motståndare.
Mest intressant är dock att Pehrson, som enda partiledare i högerblocket, tycks ha gått hem hos C-väljarna. Med i princip dött lopp mellan blocken gäller det att lyckas nå eventuella blockbytare, och där spelar Liberalerna en avgörande roll för ett maktskifte. Fina betyg från alla de forna allianspartiernas väljare kan dessutom båda gott för potentialen att locka stödröster även från moderata väljare. Partiets opinionsläge är fortsatt tufft, men än tycks det för tidigt att räkna ut Liberalerna.