Vadstena kommun plockar fram reservdunken redan nu.
Resultatutjämningsreserv (RUR) är ett begrepp som just nu används mer frekvent än tidigare. Principen är att det är en pengapåse som kommuner och regioner kan stoppa in delar av sina överskott i, med syfte att användas som buffert i dåliga tider. Reserven är frivillig att använda och relativt många kommuner gör det, även Motala och Vadstena.
Kommunerna har alltså tillgång till någonting som i en fossilanalogi kan jämföras med en reservdunk med bensin att ha med sig i bilen. En nödlösning som kan tas fram om det verkligen krisar och bensinen i tanken är på väg att ta helt slut. I stället för att ringa en bärgningsbil och dra på sig ytterligare kostnader är det klokt att ha bensindunken som en sista utväg.
I detta sammanhang är det intressant att höra Vadstenas kommunalråd Peter Karlsson (M) resonera om kommunens reserv i ett inslag i P4 Östergötland. Han berättar att kommunen under resan till den 31 december 2023 redan i förväg planerar att använda delar av bensinen i den 21 miljoner kronor stora reservdunken. Annars räcker inte bränslet hela vägen fram och bensinen har blivit för dyr för att tanka bilen på vanligt sätt.
Det kan låta drastiskt att använda reservdunken redan innan resan påbörjas. Är det ekonomiska läget verkligen så illa i Vadstena eller är det onödigt att nyttja reserven nu? Det är som mycket annat en bedömningsfråga, men det kan i praktiken handla om god planering. ”Det är precis till de här tillfällena man ska använda sin reserv” säger Karlsson. Alternativet hade enligt honom varit kraftfulla neddragningar eller en skattehöjning.
Resultatutjämningsreserven är ett udda byråkratiskt djur, eftersom dess tillämpning är så löst definierat i lagen. Rekommendationer från organisationen SKR finns, men det är i slutändan ändå kommunerna själva som till stor del bestämmer över regelverket. Enligt Vadstenas riktlinjer får RUR användas i en situation med ”stagnerande intäkter eller oförutsedd kostnadsutveckling orsakad av lagändringar, utvidgad verksamhet eller liknande omständigheter”.
Läget beskrivs i P4-inslaget som att kommunen ”öppnar en spargris”, med anledning av att kommunens kostnader förväntas öka med 50 miljoner under de kommande tre åren. Kraftigt höjda räntor och elpriser i krigets spår bidrar till en onormal inflation på upp emot tio procent. Karlsson får sägas ha rätt i att detta är en oförutsedd utveckling.
Att använda reservdunken kan alltså vara det minst dåliga att göra i ett läge där kommunen reda på förhand riskerar att få soppatorsk.