En man, till synes fattig, ser rakt in i kameran. Han håller ett bältdjur, mat för dagen, bredvid flämtar en hund. Fotot är taget av jägaren, medieprofilen och naturvetaren Tony Håkansson.
– Det finns inga jägarambitioner hos mannen. Bilden skiljer sig mycket från de stereotypa jaktbilderna, där jägaren visar upp sitt byte. Ändå så finns det en stolthet, bältdjuret är fortfarande en trofé, säger Tony.
Vad ryms egentligen inom begreppet trofé? Den frågan har Tony ställt sig själv om och om igen, något som resulterade i boken Trofé - bilder i stillsamhet. En bok med svarta blad, vit text och nära 200 foton från hela världen. Foton som det på mannen med bältdjuret.
– Jag såg ett program på tv där de pratade om begreppet på ett väldigt snedvridet sätt. En trofé var bara något som vita, rika tjuvskyttar fick från elefanter. Det fick mig att tänka till.
Med boken hoppas han hjälpa läsaren att omdefiniera sinnesbilden av trofén som något fåfängt.
– Det är mer komplext än så, ordet har många nyanser och finheter. Själv har jag inget svar, men det är också meningen. Mitt mål är att begreppet ska tolkas med ödmjukhet.
Ännu en bild: över relingen på en kanadensare hänger en nyskjuten säl. Bakom skymtar en ung eskimåflicka, hon vilar huvudet i händerna, ser lite trött ut.
"Tråkad i själ av pappas säl", står det i bildtexten.
– För lilljäntan så är det ingenting speciellt, jakten på säl pågår året om. Samtidigt så betalar turister dyrt för att få följa med på liknande jaktresor för att få stoltsera med just ett sådant byte.
Kanske är Tonys bok unik i det avseende att författaren själv står för bilder från så många platser genom så många tider. Var Tony än befunnit sig har kameran hängt med i snöre kring halsen. Som när han levde bland indianer i Kanada, eller som när han jagade vildsvin i Australien.
– Jag har alltid haft en fot i naturen och en fot i medielandskapet. Mitt plåtande var spontant och fungerade som dokumentation.
Eller som när han träffade Haile Selassie, Etiopiens sista kejsare. Bokens femte sida pryds av ett foto från mötet.
– Det var under invigningen av ett naturhistoriskt museum jag hade byggt upp. Kejsaren tog mig i hand, jag var nästan dubbelt så lång som honom och fick anstränga mig för att inte brista ut i skratt.
Är människor och viktiga stunder också troféer? Kan en kejsares handslag jämföras med en hissad flagga på en bergstopp eller betar från elefanter?
– Det är bara en av de filosofiska och lingvistiska undringar som diskuteras i boken.