Ingegerd minns danserna med glädje

”Motala Folkets park måste ha varit ett av Sveriges finaste och bästa dansställen under den tiden”.

Närmare. Nej, Ingegerd är inte kort. Det är Patrik som är lång.

Närmare. Nej, Ingegerd är inte kort. Det är Patrik som är lång.

Foto: MVT arkiv

Retro2017-12-23 09:00

Den som säger så är Motalabon Ingegerd Berzelius. Och Ingegerd om någon borde veta eftersom hon och maken Lasse åkte runt och dansade på många andra platser också.

– Under Inge "Kula" Anderssons tid var vi i Folkets park nästan varje helg.

Ofta var de det tillsammans med några kompisar, ibland med ett helt gäng.

– Man blev glad av att vara där och dansa, alla kunde dansa allting. Vi tillhörde nog en mer dansant generation, funderar Ingegerd som är född 1946.

Det var just i en folkpark, nämligen Vadstenas, som makarna först träffades 1963.

– Lasse lärde mig att dansa. Han var duktig, särskilt på att bugga. Sedan blev jag mer och mer intresserad av att dansa.

Hon minns att danserna i Motala Folkets park var välbesökta

– Ibland var det två band som spelade växelvis på övre och undre rotundan, berättar Ingegerd och säger att hon nog mest dansade hela tiden, med få pauser.

I oktober 1994 var Ingegerd och Lasse inbjudna till "Minnenas gäster". Bandet som spelade då var Lotta Engbergs orkester och på en bild i Motala tidning syns Ingegerd dansa med bandets basist Patrik Ehlersson.

Du ser kortare ut där än i verkligheten.

– Ja, men han var ju så himla lång, över två meter, säger Ingegerd och skrattar.

Intresset för dans finns kvar, men praktiseras numera inte så ofta.

– Det finns inget dansställe i Motala. Vi har åkt till Ljungsbroparken ibland och en gång på en dansbandskryssning.

Saknar du den tiden?

– Jaa! Men det är roligt att tänka tillbaka på den. Vi hade så himla kul.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!