Målningar
Visas till 16 mars.
För målande bildkonstnärer finns det tusentals sätt att hantera färgen. Jan Davidsson är sedan länge känd för att utnyttja färgernas lyskraft på ett sätt som ligger nära det maximala. Han räds inte att spela ut och trycka på. Men han kan också vara mer återhållen, som i en del av hans porträtt. Men när han själv får välja "motiv" och konstruera sina bilder blir det oftast med hjälp av palettens fulla potential.
Även fast både många och starka färger ingår i alla de verk han visar nu, vore det missvisande att använda termen "färgexplosion". Det finns nämligen inte särskilt mycket som är ostrukturerat i hans bilder. Visserligen förekommer abstrakta partier här och där, men de har inte tillkommit under slumpens inverkan eller som en följd av en mer eller mindre okontrollerad utlevelse, utan har positionerats som kryptiska lotsar för att leda tankarna mot bildernas komplexitet.
Det händer mycket i Davidssons målningar; solen flödar med oväntad lekfullhet, en häst böjer och spänner sin vackra nacke så att styrkan blir en akt i sig, hunden Coffie underordnar sig konstens villkor med ett så upphöjt lugn att den verkar ha skaffat sig en uppfattning om sin verkliga betydelse i sammanhanget.
Djur har på det hela taget framträdande roller hos Jan Davidsson. Han är säkert djupt intresserad av många arter, men uppskattar också att de i hög grad kan bidra till att skapa den atmosfär och anda som han vill komma åt. I hans målningar är de inte långt ifrån att jämställas med mänskliga varelser.