Laddat drama på liv och död

Betyg: 4 Eye in the sky

Helen Mirren spelar den målinriktade överste Powell, som till varje pris vill fånga två brittiska terrorister som rekryterat nya anhängare till Nairobi.

Helen Mirren spelar den målinriktade överste Powell, som till varje pris vill fånga två brittiska terrorister som rekryterat nya anhängare till Nairobi.

Foto: Keith Bernstein

Filmrecension2016-04-29 06:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Actiondrama

Regi: Gavin Hood

I rollerna: Helen Mirren, Aaron Paul, Alan Rickman

Åldersgräns: Från 15 år

Visas i Linköping och Norrköping

Visst har de långtgående konsekvenserna av George W Bush "War on terror" avhandlats på film ett antal gånger nu, inte sällan med fokus på de moraliska konsekvenserna för de västländer som tagit strid mot de fundamentalistiska krafter man bekämpat.

Regissören Gavin Hoods "Eye in the sky" breddar perspektivet ytterligare, och är dessutom ett exempel på hur krigsfilmen som genre förändras som en följd av verklighetens alltmer drönarfixerade krigsföring. Att tankarna går till "Homeland" är ingen tillfällighet _ tv-serien har upprepade gånger visat terroristtillslag som styrts direkt från slutna rum där drönarattacken följs live på stora skärmar.

Det är kring en sådan attack som "Eye in the sky" rör sig. Berättelsen inleds i en förort till Nairobi, där islamistsekten al-Shabaabs närvaro är stark. Området övervakas med hjälp av drönare, vilket nu gett den brittiska översten Katherine Powell (Helen Mirren) en unik möjlighet att fånga två brittiska radikala islamister.

Men mitt i operationen ändras förutsättningarna. Terroristerna tycks förbereda en självmordsattack. Om Powell får som hon vill och huset bombas, kommer det att orsaka minst ett civilt offer, en nioårig flicka som säljer bröd vid en gata strax utanför. Försöker man istället fånga terroristerna finns risk för omfattande markstrider, och i värsta fall ett nytt Westgate eller Garissa.

Sydafrikanen Hood (som vann en Oscar med "Tsotsi" 2005) skapar lågintensiv spänning när han rör sig mellan politikens korridorer, det militära kontrollrummet och den markbaserade operationen. Det ger tyngd åt hela den moraliska diskussionen och är tankeväckande även för den som tycker sig sitta inne med sanningen om hur världen bör handskas med terrorister. När filmen är slut är det framför allt en fundering som dröjer sig kvar: spelar det någon roll vem som är "ond" eller "god" för den som drabbas av krigets konsekvenser? (TT)

Läs mer om