De senaste tre åren har Statens kulturråd fördelat 100 miljoner kronor till kulturskolor i landet genom ett nyinrättat nationellt kulturskolecentrum. Pengarna har använts för att utveckla verksamheten och locka nya elever. Men statsbidraget slopas i M:s och KD:s budget.
– Det är förskräckligt trist med nedskärningen som drabbar tusentals barn i landet. Barn och unga brukar ju annars vara en prioriterad grupp. Pengarna har direkt gått till att skapa platser för fler barn, ofta barn som man inte tidigare har nått, säger Torgny Sandgren, generalsekreterare för kulturskolerådet som var med på inspirationsdagen.
– Man motiverar med att staten inte ska styra genom bidrag, man vill istället se generella anslag och att kommunerna prioriterar själva. Men de facto blir det en nedskärning på 100 miljoner som var öronmärkta för barn och ungas kulturutövning.
– Flera projekt har kommit igång och där dras nu mattan bort under fötterna. Kulturskolan arbetar med lång framförhållning och är inte betjänt av en ryckighet med satsningar som plötsligt dras tillbaka. Det gör även att kommunerna kan förlora förtroende för den nationella politiken, fortsätter han.
Landets kommuner lägger totalt 2,6 miljarder kronor på kulturskolan. Men en enkät som Kulturskolerådet genomförde i höstas visar att ett 70-tal kommuner runt om i landet är osäkra på finanserna för verksamheten. Mest utsatta är kommuner med färre än 10000 invånare.
– Det blir konsekvenser av att i ett sådant läge dra in öronmärkt bidrag, eftersom kulturskolan ju är en frivillig verksamhet för kommunerna, säger Torgny Sandgren.
Kulturskolan i Norrköping har de senaste två åren fått 850 000 kronor respektive 500 000 kronor i statsbidrag. Planen var att nu i början av januari ansöka om 1-1,5 miljoner kronor för projekten DigIT, ett digitalt skapandescenter i Hageby som man vill utveckla till en kulturskolefilial samt Stage Skandia, en mötesplats som kulturskolan och fritidsgårdarna står bakom. Nu blir det inget statsbidrag, i ett läge när Norrköping dessutom har lagt ett generellt sparkrav på tre procent på alla nämnder, utom utbildningsnämnden.
– Vi utgår ifrån att vi kan klara av det i alla fall. Vi får leva väldigt basalt under året, säger Hasse Eriksson, kulturskolans verksamhetschef i Norrköping.
– Men det som gjorde mig mest förbannad var inte pengarna, utan att man spred att vi bara når en viss del av befolkningen och inte når vårt uppdrag. Vi lägger in barnens adresser och ser tydligt på en digital karta att vi lyckas nå barn i alla Norrköpings områden. Det har skett en stor förändring, fortsätter han.
Sänkta avgifter pekas ut som en bidragande orsak till att man når fler barn i socioekonomiskt utsatta områden i Norrköping, men också arbetssättet som att till exempel möta nyanlända barn på Mottagningsskolan och initiativet "kulturskola på recept" i samarbete med socialtjänst och BUP. Under dagen berättade kulturskolorna i Norrköping, Finspång och Motala om sitt arbete med integration i syfte att inspirera och lära av varandra i länet. Rapparen Petter avslutade dagen med "En hyllning till språket".