Willy Boholm i Strindbergs Ovädret på Stadsteatern.
Den legendariske teaterchefen John Zacharias lockade den 23-årige Stockholmskillen Willy Boholm från scenskolan i Göteborg direkt till Östergötland och Norrköping 1972. Willy Boholm skulle, som han sa, "inte blir kvar så länge och stanna på den här teatern i hela livet" utan skrev på ett kontrakt för två år, som sedan blev ett, två och tre år till innan han plötsligt en dag var fast anställd.
Boholm blev en del av Östgötateatern i nästan fem decennier.
Han har underhållit generationer i en lista av roller, som är lika lång som imponerande.
Inget var för litet.
Inget var för stort.
Boholm var med överallt mest hela tiden, vilket var lite av hans signum, och hann vara med i över 150 pjäser och nästan dubbelt så många roller under sin karriär.
Kritikerna gillade alltid honom.
Om det så var kungen i "Hamlet", betjänten Sganarell i "Don Juan", Spider i succémusikalen "Jekyll & Hyde", Max i "Stiftelsen", grosshandlare Rummel i "Samhällets stöttspelare", gamle Elvis Presley i "Are you lonesome tonight?" eller huvudrollen Blom i kritikerrosade "Streber" 2002.
– Just den rollen i "Streber" var hans största rollprestation under min tid, säger Johan Celander, som var teaterchef 1999-2018.
– Det var en lång föreställning, där han hade en jättelik läxa att lära. Med elva-tolv dagar före premiären - och med personal som publik i salongen - rådde det närmast en undergångsstämning på teatern. Knappt någon förstod hur föreställningen och Willy skulle bli färdig i tid, men vid premiären såg vi en magisk föreställning och en magisk Willy, som hyllades i såväl lokal som rikspress. Det var den enda föreställningen under min tid som hamnade på DN:s löpsedel.
– Willy hade en otroligt stark integritet, fuskade aldrig och var otroligt omsorgsfull – både med sin noggrannhet och med den omtanke han visade sin medarbetare.
Willy Boholm var med överallt mest hela tiden, vilket var lite av hans signum, och hann vara med i över 150 pjäser och nästan dubbelt så många roller under sin karriär.
Willy Boholm lämnade alltid sin roll och sitt yrke i teaterhuset. I samma ögonblick ridån föll var föreställningen över för hans del.
"Att vara skådespelare är mitt yrke - inte min personlighet. Jag tonar hellre ner än upp mig utanför scenen", sa Willy Boholm i en NT-intervju, när han fick 2002 års skådespelarstipendium av Östgötateaterns Vänförening.
Willy Boholm hyllades unisont, när han gestaltade den störde femåringen Mikael i pjäsen Frostblommor av Christian Tomner och Gottfried Grafström.
Vännen och kollegan Claës Weinar kom till Stadsteatern Linköping-Norrköping, som den hette på den tiden, samma år, 1972, som Willy Boholm.
– Vi lärde känna varandra redan 1968, när vi gick på Calle Flygares Teaterskola i Stockholm samtidigt. Vi återförenades i Norrköping och följdes åt genom hela livet. Han stod mig nära som vän och kollega. Det är ogripbart att han är borta, säger Claës.
De stod på scenen tillsammans för första gången i musikalen "West Side Story" och följde upp den succén med August Strindbergs "Gustav III" samma spelår. De två uppsättningarna gästspelade samma år på Dramaten.
En ung Elvis Presley (Stefan Wikström) och en äldre Elvis Presley (Willy Boholm) möts i musikalen "Are you lonesome tonight?"
Göran Sarring tillhörde också den generation av teaterarbetare, som började sin yrkesbana i början av 1970-talet och anställdes – precis som Willy Boholm och Claës Weinar – av Zacharias.
– Willy var i ambitiös sitt rollarbete – oavsett var och när rollfiguren levde – så lärde sig Willy allt om personen, hans tid och hans omgivning, berättar Göran Sarring, som arbetade tillsammans med Willy i ett 30-tal produktioner.
Willy Boholm blev 72 år och sörjs närmast av fru Ella och barnen Sandra, David och Mattias med familjer.