Uppvuxen i ...
– Men jag har aldrig, egentligen, i hjärtat lämnat Motala, jag har alltid återkommit!
Under uppväxten var det väldigt charmig och trevligt säger hon. Föräldrarna var nämligen väldigt musikintresserade.
Mamman skulle enligt Britt Marie Aruhn egentligen ha blivit sångerska men gifte sig och satsade på familjen. Hon blev dock musiklärare.och undervisade mest i Motala men även i Vadstena och Linköping.
Pappan spelade fiol och sjöng, Britt Marie Aruhns lillasyster är pensionerad musikdirektör och hennes nu bortgångna storayster älskade musik men utövade det inte.
Aruhn själv spelade piano på kommunala musikskolan och tog orgellektioner i Motala kyrka. Hon tog senare kantorsexamen i Uppsala.
Britt Marie Aruhn berättar om sin ungdomstid i Motala att man träffades på skoldanser, många på Gillet i Varamon.
I övrigt umgicks man och hade fester privat.
Sångframträdanden blev det också.
– Jag sjöng jämt! Det gick inte att hindra!
Hon gick med i kyrkokören där hon sänkte medelåldern kraftigt.
På juldagens morgon gick Britt Marie Aruhn upp klockan 4 när resten av familjen sov, detta för att sjunga på två julottor.
Aruhn sjöng också på skolavslutningar.
– Jag sjöng till och med ibland på skoldanserna!
Hon gick på den nu försvunna Strandskolan, följt av Norra skolan och till sist Högre Allmänna Läroverket i Motala (nuvarande Zederslundsskolan).
Skolgången blev dock inte så lång som var brukligt i familjen.
– I min familj tar man studenten. Men jag visste väldigt, väldigt tidigt att jag ville sjunga och satsa på musik. Så jag sa helt frankt till mina föräldrar att "jag har inte tid att gå i skolan längre, jag måste få sjunga!".
Föräldrarna blev chockade men hon stod på sig. Musikstudierna började på en musikinternatskola i Värmland. Sedan blev det Kungliga Musikhögskolan och Operahögskolan i Stockholm. Direkt därefter anställdes hon på Operan,
– Att få en anställning där var väldigt stort!
Britt Marie Aruhn fick på en gång sjunga stora roller och började också ganska snart att sjunga utomlands.
– Jag har gjort gästspel på i princip alla stora operahus i Europa.
USA valde hon dock bort.
– Jag tyckte det var för långt bort för jag hade flera barn.
Hon har sjungit "jättehärliga, underbara roller". Rollerna har blivit många, det var operor som "La Boheme", "La Traviata" och "Madame Butterfly".
Sedan 1988 är hon hovsångerska. Numera sjunger hon dock inte längre offentligt.
– Jag sjunger varje dag, men bara för mig själv!
Hon säger att hon väldigt tidigt bestämde sig för att inte sjunga för länge och att hennes barn också lovade att berätta för henne när de tyckte att hon inte längre skulle sjunga för publik.
– Men de behövde inte säga det, för jag bestämde mig själv.
Den sista stora huvudrollen gjorde hon i Norge i"Maskeradbalen". Hon var då 64 år.
Men hon sjunger alltså för sig själv. Barnen kan få höra också.
– Skulle jag sluta sjunga, ja jag vore ju död! Att sjunga är för mig ungefär lika viktigt som att andas.
Britt Marie Aruhn är pensionär sedan många år men aktiv som ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien och för Vadstena-Akademien.
– Den fanns inte när jag var ung och det är jag ledsen över, för det hade varit intressant. Men däremot sjöng jag där i början av min karriär.
Hon bor i Stockholm men har ett året-runt-fritidshus vid Vättern i Motala och avser att så småningom bo i det på heltid.