Efter tillkÀnnagivandet pÄ Södra Teaterns scen Àr Elin Cullhed strÄlande lycklig.
ââDet kĂ€nns otroligt övervĂ€ldigande. Jag Ă€r vĂ€ldigt lycklig, tacksam och glad över att det hĂ€r kunde nĂ„ hela vĂ€gen. Det Ă€r fantastiskt, sĂ€ger hon till TT.
Det Àr den "skapande och levande" mÀnniskan Sylvia Plath som Cullhed nÀrmar sig i sin roman, en poet som desperat brottas med hemmafrutillvaron. Moderskap och skrivande Àr nÄgra av de teman boken tar upp, och Elin Cullhed har sjÀlv reflekterat mycket över detta i sitt eget liv.
ââAtt vara mamma Ă€r pĂ„ nĂ„got sĂ€tt att vara hundra procent nĂ€rvarande och att skriva Ă€r ju att vĂ€lja att vara frĂ„nvarande. SĂ„ det Ă€r en evig frĂ„ga, det Ă€r sĂ„ mĂ„nga som kan kĂ€nna igen sig i det, konstaterar hon.
"Alltid fascinerat mig"
Redan nĂ€r hon var 20 Ă„r lĂ€ste Cullhed Sylvia Plaths dagböcker och senare romanen "Glaskupan". NĂ€r hon ser tillbaka konstaterar hon att den amerikanska författaren har funnits med henne under mycket lĂ„ng tid â pĂ„ universitetet skrev Elin Cullhed en uppsats om Plath.
ââHon har alltid fascinerat mig pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Att hon gav sitt liv Ă„t skrivande och ocksĂ„ sökte en partner som skrev. Jag har sjĂ€lv gjort det och kan kĂ€nna igen mig i sĂ„ mycket i Sylvia Plath. Och nĂ€r jag relaterade till henne igen som vuxen kvinna och mamma, det var startskottet för âEuforiâ, sĂ€ger Elin Cullhed som frĂ„n scenen lovade att hon skulle fira priset genom att senare under kvĂ€llen dansa till Loreens "Euphoria".
Augustpriset för Ärets barn- och ungdomsbok gÄr till Johan Rundberg, som har skrivit en historisk kriminaltrilogi om barnhusflickan Mika. I "Nattkorpen" berÀttar han om utsatta barn pÄ samhÀllets botten, och trots att den utspelas pÄ 1800-talet tror han att nutida barn kan relatera.
â Det finns ju utsatta barn ocksĂ„ i dagens samhĂ€lle och pĂ„ nĂ„got sĂ€tt Ă€r det enklare att berĂ€tta historier om man inte speglar det rakt av, utan förlĂ€gger historien i en annan tid, en annan vĂ€rld eller ett annat plan. SĂ„ att det inte blir sĂ„ övertydligt, sĂ€ger han.
VĂ„ld, alkohol och mord
TT: VĂ„ld, alkohol och mord â hur tĂ€nkte du att det Ă€r en berĂ€ttelse som passar för barn?
ââDe effekter som finns Ă€r till för att förstĂ€rka och berĂ€tta berĂ€ttelsen, inte för sin egen skull. Jag kĂ€nde frĂ„n början att det fĂ„r inte bli spekulativt. Ăr det nĂ„got som Ă€r vĂ„ldsamt mĂ„ste det fylla en viktig funktion, och om det gör det tĂ„l man det pĂ„ ett annat sĂ€tt.
Att tilldelas Augustpriset beskriver Johan Rundberg som "fantastiskt" och "jĂ€ttehĂ€ftigt" â ett erkĂ€nnande han inte fĂ„tt förut för sitt författarskap.
TT: Du skriver ju bara pÄ deltid, kommer du att skriva mer nu?
ââJa, kanske. Jag hoppas pĂ„ det. Och det kommer en fjĂ€rde del om Mika, det Ă€r den jag hĂ„ller pĂ„ med nu.
Nils HĂ„kanson tilldelas Augustpriset i fackbokskategorin för sin bok om ett ofta förbisett skrĂ„: översĂ€ttarna. I âDolda gudar. En bok om allt som inte gaÌr förlorat i en översĂ€ttningâ skriver han en exposĂ© över den översatta litteraturen pĂ„ svenska.
Men den hoppas han kunna ge lÀsarna nya glasögon.
â Det Ă€r en spĂ€nnande upptĂ€ckt nĂ€r man börjar förstĂ„ vad översĂ€ttning Ă€r, man tror ju lĂ€tt att det Ă€r samma sak som originalet, bara pĂ„ ett annat sprĂ„k. Men den omvandlingen innebĂ€r en massa saker och nĂ€r man fĂ„r upp ögonen för det Ă€r det mycket mer spĂ€nnande att lĂ€sa översatt litteratur.
TT: Varför Àr översÀttare sÄ anonyma?
ââFör det första ska sĂ€gas att de Ă€r mindre anonyma nu Ă€n vad de har varit genom historien. Men det finns ett historiskt arv, man sĂ„g lĂ€nge pĂ„ översĂ€ttning som ett slags kopieringsarbete som det inte var nĂ„got vĂ€rde i, svarar Nils HĂ„kanson, som beskriver arbetet med boken som "superkul".